Låter det smart eller helgalet att byta namn på min mest kända titel? Projekt tar inte slut där. Snarast håller det på att utvecklas till ett jättepussel. Häng med bakom kulisserna i författarlivet.
Fina bokomdömen och ett helgalet projekt

Låter det smart eller helgalet att byta namn på min mest kända titel? Projekt tar inte slut där. Snarast håller det på att utvecklas till ett jättepussel. Häng med bakom kulisserna i författarlivet.
Gamla Antibes har lika många charmiga gränder som bergsbyarna, men är en stad vid havet med långa sandstränder och rik historia. När får jag möjlighet att fota denna vy igen?
Ska jag/ska jag inte? Vågar jag? Ja det gör jag. Jag tar första steget NU. Så går mina associationer när jag ser den här statyn av Lavarenne. Den var på tillfälligt besök i Antibes sommaren 2016. Jag har beundrat Lavarenne länge och sett hans utställningar på flera orter samt besökt galleriet där de står mellan utställningarna (vägbeskrivning i “Mitt Provence”).
Jag har ett kluvet förhållande till högsäsongen. I många år föredrog jag franska Rivieran under höst, vinter och vår när mängden människor är mer måttliga och vädret behagligare. Sommaren tyckte jag var för het och för mycket. Efter att ha varit på plats i ett par år ser jag dock fram emot folkträngseln. Jag tycker det är roligt att se alla uteserveringar fyllas till bristningsgränsen. Varje säsong har helt enkelt sin charm.
För tjugonde året i rad tar segelbåtarna över Port Vauban när Voiles d’Antibes avgörs.
Den stora statyn Nomade blickar ut över havet från de gamla murarna i Antibes. Här är den fotad i den blå timmen.
Nästa års fotokalender kommer att ha tema franska Rivieran. Vill du beställa ett eget exemplar?
Ett fång rosa pioner på Marché Provencal i Antibes. Jag är inte ensam om att gilla och fotografera pioner, jag har sett massor av bilder av pioner svischa förbi på sista tiden i olika sociala medier samtidigt som jag skrivit, skrivit, skrivit.
Till april månads bild har jag valt en vandringsbild från södra Frankrike. Kändes som det var dags efter förra månadens skidåkningsbild. Bilden är tagen ovanför Courmes som är en liten by med ett trevligt auberge. Bilden är inte alls lika krispigt grön som känslan var på plats men jag använder den ändå.
April är egentligen inte någon favorit hos mig. Orsaken stavas B-J-Ö-R-K. Fint träd på sitt sätt men jag är riktigt allergisk mot björkpollen. Värst är ögonen. Har provat igenom alla ögondroppar på marknaden med illröda ögon som bästa resultat. Så de senaste åren har jag flytt Göteborg när björken har härjat som värst. Franska Rivieran visar dessutom upp sin allra bästa sida i slutet av april. Särskilt om man gillar att vandra, det var så jag ramlade över april månads bild.