I juni ligger fjällen i startgroparna för att ta emot fjällvandrare. I väntan på att stigarna torkar upp kan man kika på vattenfall, utforska Valmåsen och leta efter purpurbräcka på Hamrafjället. Samt stå vid en sjö på kvällskvisten och lyssna på fåglar.
I maj märkts det att Sverige är ett avlångt land. Medan det grönskar i södra Sverige kan det fortfarande finnas skidspår i västra Härjedalsfjällen.
Röda ledkryss, blå himmel och vit skare är sinnebilden för vårvintern. Detta foto är taget på vinterleden mellan Svalåtjärn och Ösjödalen.
Skarv betyder brant bergvägg och Skarvarna gör skäl för sitt namn sedda från Bruksvallarna men mot Tänndalen vänder de en inställsam sida. Toppen på Lill-Skarven ser ut att ligga precis bakom nästa kulle men det finns många småtoppar på vägen.
I tjugo års tid har jag fotat tallen som står precis vid skidspåret strax efter Hållan. Men nu är det slut. Framöver blir det foton utan barr för den har dött.
Det är mer av allt i fjällen. Mer himmel, fler årstider och gott om lustiga metereologiska fenomen. Detta är en del av en solhalo. Fotot är taget 6 januari förra året i Tänndalen.
Snön bidrar till julstämningen i Kvarnbyn. Här är det tjockt med folk när det är julmarknad.
Kombinationen snö och vintersljus kan sätta piff på vilket trist kvarter som helst. om man då dessutom beger sig till ett vackert naturreservat vid kusten, då kan man komma hem med bilder som ser ut så här.
Den här platsen har så vitt jag vet inget namn men alla med lokalkännedom vet var man menar. Precis här stryker Varbergsvägen mellan Åsa och Tjolöholm som allra närmast havet. Det finns också en lämplig parkeringsplats där man kan stanna till och beundra utsikten.
Kullagård vid Viskan ser idag idylliskt ut med populärt café, söt bro, picknick-bord och välansade vallar. Men för 350 år sedan var Karl XI här för att stoppa danskarna.