Ett år i Härjedalsfjällen har anlänt! Inte bara hos mig utan även hos de prenumeranter som var snabbast att beställa (och de som var näst snabbast bör få sin bok vilken dag som helst). I år lät jag prenumeranter få första tjing på att beställa signerade böcker eftersom jag hade ett par specialpaket i begränsat antal. Det finns när jag skriver detta något enstaka kvar. Du hittar dem i min julbutik [länken nu bortplockad för julbutiken är stängd för säsongen]. Vill du ha hem böcker före jul gäller det dock att inte tveka utan att beställa direkt.

Ett år i Härjedalsfjällen är inte årets enda nyhet, tidigare i år berättade jag att Mitt Nice kommit ut i uppdaterad version och Strövtåg i Funäsfjällen i färgglatt nytryck. Du hittar även dem samt en ledkrysskalender i butiken.

Ett år i Härjedalsfjällen av Kristina Svensson är en del i serien Kristinas strövtåg.

Min första uppföljare

Ett år i Härjedalsfjällen är första gången jag återvänder till samma område och skriver en fristående uppföljare. Uppföljare är en utmaning. Det var många som gillade den första boken och jag vill att de ska bli nöjda och helst positivt överraskade av nästa. Jag vill inte att någon läsare känner att jag upprepar sådant han eller hon redan läst. Men samtidigt inte kräva att folk läst den rosa för att förstå den blå. Dessutom ville jag att böckerna skulle passa ihop och vara lika tjocka. I slutändan visade det sig att jag hade skrivit för mycket och fick stryka två kapitel.

Anledningen till att jag överhuvudtaget skrev en till bok om Härjedalen stavas fjällväder och läsarönskemål. Precis när jag pustade ut efter att ha tömt en lastpall med första boken bjöd fjällvädret på ett par fantastiska fotodagar som fyllde minneskortet. Dessa bilder ville jag visa upp för en större publik. Att skriva en hel bok för ett par bilders skull är möjligen att överdriva. (Och det var dessutom väldigt nära att ingen av de fotona fick plats).

Böckerna går att läsa var för sig men gillar man den ena är det ju fiffigt att det finns en till.

Vägt ord på guldvåg

De här åren som jag grävt runt i Härjedalen har verkligen varit en resa där jag bytt åsikt i många ämnen. När jag tänker tillbaka på min bild av Härjedalen för tre år sedan jämfört med idag så är det stor skillnad. När jag presenterade Strövtåg i Funäsfjällen skrev jag att jag släppt min inre nörd fri. Jag rotade glatt runt i alla ämnen. Och trodde faktiskt att jag hade täckt in ungefär allt. Men jag upptäckte att det fanns mer. I vissa fall handlar det om att gräva djupare i ämnen jag redan nämnt, ibland om att besöka nya platser.

Dessutom går forskningen framåt, speciellt inom arkeologin kommer det många nya rön. Detta gör att norra Skandinaviens historia håller på och revideras ganska kraftigt. Härjedalen är fortfarande något av en svart fläck på kartan men jag har pusslat ihop en massa saker och presenterar därmed en bild som skiljer sig markant från den jag själv hade för tre år sedan. Detta är dock inget enkelt ämne att skriva om eftersom historia används som politiskt slagträ. Min slutkläm i boken är att det är en usel idé eftersom historieskrivningen ändras i takt med att forskarna gör upptäckter. I övrigt försöker jag vara helt neutral i boken och har vägt varje ord på guldvåg både en och tre gånger. Trots det är jag en smula nervös över hur boken ska tas emot.

En bok med flera lager

För en del läsare är Ett år i Härjedalsfjällen först och främst en bok med tjusiga fjällbilder från sju årstider. Om jag räknat rätt är det 322 foton med i boken. Bilderna berättar om lämpliga aktiviteter under kända och mindre välbesökta säsonger. Märkliga moln och frostiga kristaller har sällskap av tama renar och en massa udda våfflor. Det är min snyggaste bok hittills, en bok som kan ge inspiration till egna utflykter runt om i Härjedalen.

För de läsare som redan vet hur det ser ut när alla besökare åkt härifrån ligger behållningen i utflykterna mellan årstidspresentationerna. Här finns en hel del fakta insprängd. Jag berättar exempelvis varför norrsken ibland är lila och om det katastrofala genetiska experimentet när alla fjällkor skulle vara vita. Dessutom har jag fått fram ett par tidigare opublicerade uppgifter om turismens historia.

För läsare som verkligen är insatta i ämnet finns berättelsen mellan raderna och i vad jag utelämnat. Här är det relevant att nämna att jag är vetenskapskommunikatör i grunden. Mitt jobb är att förmedla vetenskap till allmänheten. Det betyder att jag läser forskningsrapporter, letar information som jag tycker är relevant och skriver om den på ett lättsamt sätt. Om det saknas uppgifter i boken kan det bero på att jag missat dem eller inte fått plats med dem. Men det skulle också kunna handla om att jag aktivt valt bort dem för att jag gjort bedömningen att forskningen de bygger på inte håller måttet.

Första årstiden kallar jag för högvintern. Den börjar samtidigt som skidsäsongen startar vilket kan variera från år till år.

Hoppas att du vill följa med mig runt i Härjedalen

Jag har verkligen slitit hårt med denna bok. Inte bara research och skrivfasen trasslade utan även layoutfasen bjöd på utmaningar. Men tryckeriet levererade snabbt och nu har jag en riktigt fin bok. Jag säljer och skickar signerade exemplar i en vecka till och jag håller på och levererar böcker till lokala återförsäljare. I övrigt är den beställningsbar överallt där böcker säljs.

Nu håller jag tummarna för att många ska vilja följa med mig runt i Härjedalen!

Varje årstid har fått en färg.

Jättekul att du ger ut en bok till om Härjedalsfjällen. Den förra var fantastisk med underbara bilder och både intressant och underhållande läsning.

Meddelande i en beställning

Va roligt och höra!!

Jag ser till att beställa den i nästa omgång från Stjärndistribution.

Reaktion från en bokhandlare
Nästa år kommer temat på månadens bild att vara ledkryss. Vill du ha ledkryssen hängande hemma på väggen kila in i julbutiken. [uppdatering: länken bortplockad eftersom julbutiken nu är stängd för i år]
Kristina Svensson
Ny bok: Ett år i Härjedalsfjällen
Märkt på:    

Kristina Svensson

Vetenskapskommunikatör, föreläsare och författare som skriver om strövtåg och smultronställen i Sverige och Frankrike. Blir på bra humör av gott kaffe, kameran och färgglada nagellack. Gillar du något, dela det vidare eller skriv en rad. Glöm inte att prenumerera på info om nya böcker.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.