Min traditionsenliga analys över mitt år i sociala medier har i år utökats till en generell sammanfattning av året som rundas av om ett par veckor. Jag har i år provat en del av de saker jag funderade på tidigare år.
Bilden är från Mougins och jag gillar den för den är ombonad på något sätt och speglar vintern på franska Rivieran. På dagen skiner solen såpass att man vill sitta ute och äta lunch men på eftermiddagen kurar man ihop sig med varmt vin och rostade kastanjer (det senare inslaget kan hoppas över).
Den rosa mössan jag köpt på rea kanske inte ser så märkvärdig ut men den är viktig för mig. Dels är det fantastiskt att jag vistas så mycket utomhus att jag behöver en mössa. Sedan betyder inköpet av denna att jag slänger den genomruttna skojarens svindlarmössor och går vidare i mitt liv.
Ska jag/ska jag inte? Vågar jag? Ja det gör jag. Jag tar första steget NU. Så går mina associationer när jag ser den här statyn av Lavarenne. Den var på tillfälligt besök i Antibes sommaren 2016. Jag har beundrat Lavarenne länge och sett hans utställningar på flera orter samt besökt galleriet där de står mellan utställningarna (vägbeskrivning i ”Mitt Provence”).
Min kollektion av visitkort har i år utökats med två mini-broschyrer, en med resetema och en med författartipstema.
Det bästa med att skriva ”Mitt Provence” var att jag fick anledning att göra en del resor jag länge velat göra. En av de häftigaste upplevelserna var att vandra bland ockrabergen i Luberon. På något sätt blir upplevelsen större och mer verklig, om man aktivt går i ett område, än om man bara tittar på det på avstånd.
Medan jag testar ost och utforskar vandringsleder (samt distansjobbar en del för Medtech4Health) så klarar sig mina böcker utmärkt på egen hand på Bokmässan. Fyra av dem säljs i två olika montrar i år.
Jag har väntat länge på att få se mina böcker i flygplatsshoppen. Men nu har det hänt och jag går vidare mot nästa mål, att få klart ”Strövtåg runt Antibes” och ”Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm”. Här berättar jag hur det går med skrivandet, varför det tar tid och hur du som läser kan peppa mig.
Har man en blogg som heter Tomatsallad, är flitig tomatodlare och gillar att handla på franska marknader så är ju en marknadsbild med tomater given i en kalender. Den här bilden är från Bandol och på bilden finns flera av mina favoritsorter.
Snabbaste sättet att skapa sig en författarkarriär är möjligen att hoppa på alla drev och skriva korta, fyndiga och tillspetsade krönikor utan alltför starka krav på faktakoll. Det ligger dock inte för mig, jag hoppas därför på att det finns en alternativ väg, om än långsammare.