Hallands landskapsblomma är den ovanliga hårginsten som blommar i södra delarna av landskapet. Jag förknippar istället Halland med slån som är betydligt vanligare. De vita blommorna gör sig så bra till de gråa stenarna.
För mars månads Hallandsbild har jag valt månsken som speglar sig i havet. Bladverket på träden till höger avslöjar att jag skarvat lite och plockat en sommarbild.
Vid foten av Fjärås bräcka hittar vi Hallands största gravfält. Det finns mer än hundra resta stenar med finfin utsikt över det som idag är åkermark men som när det begav sig troligen var strand.
Mölndalsån förekommer flitigt i boken “Hundra nedslag i Mölndal” eftersom den har en central plats i stadens historia. Denna bild är tagen en vintermorgon.
Önskar alla läsare en fin december med en julig krans köpt på en julmarknad. Den hänger på en dörr målad i Härjedalsblått.
Rimfrost, morgonljus och så fjäll på det. Den kombinationen är svårslagen. Den här vyn har jag fotograferat så många gånger för det är min vanligaste tur.
En gråmulen dag i oktober följde jag med ut på promenad. Plötsligt lättade dimman och solen tittade fram. Då blev det så här vackert.
I september bjuder fjällen på glödande höstfärger, morgondimma och kanske även den allra första snön. Därmed är det den bästa tiden i Härjedalsfjällen om man gillar att fotografera. En extra bonus är att myggen och bromsarna är puts väck så man kan stå stilla en stund utan att bli uppäten och i lugn och ro fotografera en vacker vy.
Kleiner münsterländer är världens finaste hundras om du frågar mig. Det är en turbohund med extra allt och lite till. De är toksmarta, påhittiga och kramgoa. De växlar mellan att vara rena jaktmaskiner samt knähund. Bättre fyrbent kamrat går inte att tänka sig.
Ruvallens fäbod utanför Messligen är starten för en guldtur till de berömda hällmålningarna samt de två kanjonerna Fishålsgraven och Evagraven.