Jag håller på och filar på mitt bidrag till den tävling för framgångsrika egenutgivare som Lyckas med bokutgivning utlyst. Jag har klurat lite på vad ni kan tänkas vilja veta om bokutgivning av mig. Vad var jag mest nyfiken på när jag skulle ge ut min första bok? Och vad var svårast att hitta några klara besked om? Jo, det ekonomiska!

Jag ska därför här berätta lite om mina erfarenheter. Och kanske diskvalificerar jag mig direkt till en tävling om framgångsrik egenutgivare :-). I alla fall om man mäter framgång i tjänade pengar (vilket kan vara ett väl snålt mått).

Välja affärsmodell och upplaga

Hur många böcker ska man trycka? Hur många böcker kan man som egenutgivare tänkas sälja? En, tio, etthundra, tusen, tiotusen? Att hitta uppgifter om lagom stor upplaga, eller några siffror på upplagor överhuvudtaget, är skitsvårt.

Storlek på upplaga beror på hur många böcker man tror sig kunna sälja, hur mycket pengar man är beredd att investera samt hur många böcker man har plats att lagra. Jag är ekonomiskt försiktig och bor dessutom i en lägenhet, att trycka en stor upplaga och lagra var helt enkelt inte aktuellt utan jag valde print on demand. Det är miljövänligt då boken trycks först när den beställs, innebär lägre startkostnader men också dyrare styckpris och mindre vinstmarginal.

Jag anlitade ett tryckeri och distributör som också står som förlag, GML print on demand. När någon beställer en bok via Adlibris eller Bokus så sköter GML om tryck och distribution och så delar vi vinsten 80-20. GML satte försäljningspris utifrån bokens format och tjocklek. De fixade också praktiska saker som streckkoder och pliktexemplar till KB. För detta tog de ut en avgift som bakades in i tryckkostnaderna för de första böckerna. Hur många skulle jag då trycka?

Jag skrev en (kort) lista med de vänner som sagt att de skulle köpa en bok samt en (längre) lista med de vänner som jag hoppades skulle handla en bok. Efter en del sannolikhetskalkyler räknade jag ut att jag borde ha 60 säkra kunder. Jag la på 40 böcker som jag hoppades kunna sälja till icke namngivna kunder och tryckte upp 100 exemplar av Jakten på den perfekta puben.

Sätta pris på boken

Ett av bekymren med print on demand är det relativt dyra tryckpriset. Jag har skrivit om hur jag experimenterade med typsnitt och format för att få ner priset men till slut bestämde mig för att prioritera att boken var snygg och lättläst. Ett beslut som känns helt rätt.

När det gäller pris på boken bestämde jag mig för självkostnadspris, det viktigaste för mig var att förverkliga drömmen att se min bok tryckt och att helt enkelt bli läst. Jag avrundade priset uppåt, till 180 kronor, vilket gav en liten liten liten marginal, lagom för att finansiera de fåtal böcker jag gav bort, exempelvis till John Nixon som gjorde bokomslaget samt för några recensionsexemplar (bland annat till sajten bokdebutant). I efterhand önskar jag att jag hade satt priset aningen högre, så att jag haft utrymme för att ge rabatt.

Antal sålda böcker

Första upplagan på 100 böcker sålde slut direkt. Vänner, bekanta, mamma, klubbkompisar i IK Stern, bostadsrättsföreningen… Det var inte alltid de jag trott som köpte boken, men det var å andra sidan många jag aldrig räknat med, som handlade. Det gick såpass fort att när fakturan från GML kom, då hade jag i princip fått ihop hela summan och behövde aldrig ligga ute med någon större summa pengar.

Jag tryckte därför upp 100 exemplar till för att ha ett lager av böcker till fortsatta säljövningar. Andra omgången blev något billigare att trycka så när jag sålt alla, då kommer jag att ha gjort en liten vinst (förutsatt att jag inte lägger ut pengar på marknadsföring eller andra omkostnader). I skrivande stund har jag dock investerat (ligger ute med) pengar i ett lager eftersom jag inte riktigt tagit tag i de tänkta säljaktiviteterna ännu.

Detta gäller de böcker jag själv distribuerat. Utöver detta har jag fått 1250 kronor i royalty från GML på de böcker som har sålts via adlibris och bokus, exempelvis till bibliotek.

Finansiering av skrivandet?

Den snabbtänkte har vid det här laget insett att jag inte direkt kan leva på mitt skrivande (ännu). Så vad i herrans namn har jag finansierat skrivande med? Jo i tur och ordning avgångsvederlag, semesterersättning, sparpengar, extraknäck, konsultuppdrag, arv och starta eget-bidrag. Samt en enorm sparsamhet och låga fasta kostnader.

Är ni avskräckta eller inspirerade? Jag hoppas mest inspirerade! Min ambition med första boken var att undvika att gå back ekonomiskt samt att fullfölja en gammal dröm. Detta har jag uppfyllt. Framför allt har jag dock skaffat mig en massa kunskap, något som jag nu ska använda mig av för att skriva och ge ut bok nummer två!

Åtta år senare…

… så kan jag fortfarande inte leva på intäkterna från försäljningen av mina böcker (som nu blivit betydligt fler). Men böckerna ger ett tillskott till kassan i alla fall. Det här med ekonomin i att ge ut böcker och att leva som författare är något jag intresserar mig för. Emellanåt skriver jag en artikel eller två i ämnet. De hittar du via taggen författarekonomi på den sajt jag flyttat allt författartipsande till. Hoppas du får användning för mina erfarenheter.

Editinfo: sista stycket tillagt 2019.

Kristina Svensson
Framgångsrik egenutgivare
Märkt på:                            

Kristina Svensson

Vetenskapskommunikatör, föreläsare och författare som skriver om strövtåg och smultronställen i Sverige och Frankrike. Blir på bra humör av gott kaffe, kameran och färgglada nagellack. Gillar du något, dela det vidare eller skriv en rad. Glöm inte att prenumerera på info om nya böcker.

3 reaktion på “Framgångsrik egenutgivare

  • Pingback:Hur blir man en framgångsrik egenutgivare? « Vem som helst kan göra en egen bok!

  • 15 februari 2012 kl. 23:39
    Permalänk

    Tack Kristina för dessa kloka tips!
    Här två erfarenheter från mina böcker:
    Jag tog in anbud från flera tryckerier i och utanför Sverige och fann det billigaste i Danmark där jag nu trycker min senaste bok.
    Dessutom har jag gett ut min tidigare bok “Bli inredare” i mitt handelsbolag, Stocksunds rkitekt-Bygg HB, som jag haft under många år för min arkitekt- och byggverksamhet. Den titeln passade ju bra i ett företag med det namnet. Men nu när nästa titel är “Bli professionell festfixare – jobba med events, möten och upplevelser” så passar den inte så bra med det bolagsnamnet. Då har jag från Bolagsverket lärt mig att man kan anmäla en s.k. “bifirma” med annat namn är bolagets ursprungliga namn. Eftersom jag ger många tips i mina böcker blev bifirman “Tipsförlaget”. Den nya boken kommer alltså att ges ut från Tipsförlaget som är samma bolag som Stocksunds Arkitekt-Bygg HB med samma organisationsnummer och samm bokföring. Arkitektverksamheten drivs alltså vidare i samma bolag men med namnet Stocksunds Arkitekt-Bygg HB. På det sättet tycker jag att jag fått ett lämpligt bolagsnamn för utgivandet av böcker utan att behöva starta ett helt nytt företag.
    Lycka tiill med dina böcker!
    Hälsningar,
    Holger

    Svar
    • 16 februari 2012 kl. 14:56
      Permalänk

      Tack Holger! Intressanta tips det där med bifirma. Bra att veta.

      Förresten, har du sett mitt nya initiativ, föreningen Egenutgivarna?

      Lycka till med nya boken!

      Svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.