Detta är del ett i en tänkt serie med inlägg om hur jag gick till väga när jag började marknadsföra min första bok Jakten på den perfekta puben.
– Är du slug, ska du verkligen lägga ut hela boken gratis på internet?
När jag för några år sedan började leta information om hur man skickar sitt färdiga bokmanus till förlag, läste jag att många drar sig för att skicka iväg sitt manus av rädsla för att det ska bli stulet. Av samma anledning vill en del inte visa sitt manus för lektörer, eller prata om sin bokidé. Läste någonstans (glömt var) följande råd: lägg ett ex av manuset i ett rekommenderat brev och skicka till sig själv. Poststämpel och det oöppnade kuvertet kan sedan vid tvist användas för att bevisa vem det är som har skrivit manuset.
Att publicera hela manuset på en webbsida är raka motsatsen till ovanstående råd. Vem som helst kan stjäla min text. Ändå var det självklart för mig att publicera hela boken. Orsak: jag är en okänd författare, detta är min första bok och jag har som ambition att sälja boken till fler än mamma. Listar några argument jag hade (uppföljning senare i inlägget).
1 Boken har inte gått genom den kvalitetsindikator som ett förlag är, ingen redaktör har läst den och satt sin godkänd-stämpeln på den. Genom att publicera hela boken för provläsning, kan var och en läsa hur mycket eller lite de vill och bilda sig en egen uppfattning, innan de handlar boken. Jag säljer inte “grisen i säcken”.
2 Jakten på den perfekta puben är en reseskildring och den innehåller ganska mycket fakta. Fakta innebär sökbara etiketter och genom att publicera hela boken, snarare än delar av boken, ökar chansen att folk hamnar på sidan om de söker efter information om att bo utomlands eller resa till Wales. (Hela boken innebär också mer text än ett utdrag och google gillar mycket text.)
3 På kort sikt tjänar jag inga pengar om folk väljer att läsa hela boken på nätet istället för att köpa den. Men om de gillar det jag skriver så mycket att de läser hela, då kanske de handlar nästa bok jag skriver? Webbsidan är alltså ett led i marknadsföringen av mig själv som författare och bidrar till försäljningen av nästa bok.
4 Webbsidan är också ett sätt att få feedback på boken. Jag kan se vilka kapitel som är populärast och var folk slutar läsa någonstans.
5 Antalet svenska vetenskapskommunikatörer som bott i Wales är få, alltså är det bara jag som skulle kunna vara upphovspersonen till boken. För övrigt är jag numera övertygad om att själva idén till en bok är den minsta delen i ett bokprojekt.
bytte namn till Jakten på den perfekta puben
Jag började arbeta med webbsidan ett par månader innan boken var utgiven. Jag ville att webbsidan skulle bli klar “i tid”, hoppades skapa intresse för boken och dessutom räknade jag (korrekt) med att lokalisera stavfel som slunkit igenom, när jag såg texten i ett annat format.
Första steget för att skapa en webbsida till boken var att registrera ett domännamn. Och jag fick börja med att döpa om boken. Efter flera månaders diskussion fram och åter och med olika arbetstitlar var boken äntligen döpt till Ales & Males – 101 äventyr i Wales. Fyndigt och träffsäkert men på utrikiska. Jag insåg att en engelskspråkig URL skulle lura in engelskspråkiga personer på sajten, personer som snabbt skulle lämna den vilket skulle ge dåliga “google-värden”. Kvickt och raskt döpte jag på en eftermiddag om boken till Jakten på den perfekta puben.
Nästa steg hade jag tänkt mig som en massiv klipp- och klistraövning, att flytta varje kapitel till ett separat inlägg. Men att konvertera en bok till en blogg var inte alls så enkelt. Blogg och bok är olika medier, de läses olika och bör också skrivas olika. Och om det är något jag verkligen la mig vinn om under arbetet med Jakten på den perfekta puben, så var det att den skulle vara anpassad för en läsare som läser en bok i pocketformat.
De kapitel som var så korta och kärnfulla i bokversion var alltför långa och svamliga som blogginlägg. Jag började kortade av och stycka upp kapitel. Flyttade kapitelindelningarna så att inläggen skulle vara självständiga (medan kapiteldelningarna i pappersboken ibland var av arten cliffhanger – alltså mitt i en historia).
bilder, alltför dyrt i tryckt bok, nödvändigt i webb-bok
Nästa stora problem var bilder. När jag började med webbsidan till boken hade jag bloggat i ett halvår, en fotoblogg, så för mig var en blogg utan bilder helt otänkbar. Jag ville ha minst en bild till varje kapitel/inlägg. Boken utspelar sig under min tid i Wales och jag har flera hundra bilder från den tiden i mitt fotoarkiv. Men de var tyvärr helt fel och majoriteten dessutom av alltför dålig teknisk kvalitet. Bilderna, tagna med en liten och gammal kompaktkamera, var framförallt av arten “suddiga festbilder som var festliga då”. Även om boken har självbiografiska inslag så har jag tagit mig viss konstnärlig frihet. Jag ville inte presentera min sanning, jag ville att illustrationerna skulle förstärka den bild läsarna själva skapar när de läser boken. Bilder med klassiska brittiska associationer eller tydliga igenkänningsfaktorer, som lätt nedgångna brittiska husfasader – sådär som de ser ut i tusen deckare, lite vanliga mataffärsskyltar – sådana som den som själv bott i Storbritannien förknippar med tiden där. Kort sagt, precis den typen av bilder jag inte hade.
Samtidigt som jag insåg detta var en god vän, John Nixon, på besök i London och jag skickade ett desperat sms och bad honom gå på jakt efter lämpliga bilder. John ställde upp och fixade ett par hundra bilder åt mig (tyvärr är inte London och Cardiff särskilt lika arkitektoniskt men bilderna var verkligen till god hjälp). Jag gick också till den lokala engelska butiken, handlade massa varor och gick hem och fotograferade (så nu har jag massor av PG-tips om det är någon som vill ha en kopp läskigt engelskt te).
Bilderna på plats, all text på plats (och satt på tidsinställd publicering). Jag lanserade sajten genom gruppmejl i grupper om tio till runt 200 mejladresser till vänner, släktingar, tidigare kollegor, studiekompisar med flera. I mejlet var halva första kapitlet med och en länk för att fortsätta läsa. Länken gick till en specialsida (som inte syns i menyn) och som innehöll andra halva av kapitel ett. Min tanke var att kunna särskilja på besök genererade av dessa direktmejl och andra besök.
Eftersom min tänkta målgrupp med boken var jobbpendlare publicerade jag nya avsnitt kl 06.00 måndag till torsdag. Jag hade installerat en flödeshanterare (feedburner) som levererade mejl med dagens kapitel till mina prenumeranter klockan 07 varje morgon. Min tanke var att prenumeranterna skulle kunna läsa mejlen i sin telefon eller läsplatta på väg till jobbet.
– Det är väl ingen som betalar för en bok som de kan läsa gratis?
Ärligt talat har bokens webbsida inte haft någon supertillströmning av läsare eller genererat någon större försäljning ännu. Prenumerationerna per e-post under bokens period som följetong var få, kanske har min bror en poäng: “vi kör bil till jobbet syrran, du måste göra en ljudbok istället”.
Främsta förtjänsten med webbsidan är än så länge dess “anti-grisen-i-säcken-funktion”, att personer jag känner (men inte känner så väl att de stödköpt vad jag än skrivit) har kunnat läsa ett par kapitel på webben, konstatera att boken verkar intressant och sedan handlat den tryckta boken.
När det gäller gratis webbversion versus tryckt betalversion så har jag lärt mig att det finns två typer av människor, de som förknippar dator med arbete och de som förknippar dator med nöje. De flesta i min primära målgrupp (vänner & bekanta) tillhör kategorin som har datorn som ett strikt arbetsredskap. För dem är det inget nöje att sitta och läsa en bok på en skärm, de vill koppla av under semestern med en pocketbok. De har alltså köpt boken antingen direkt eller efter att ha provläst den och jag har inte gjort någon “förlust” på att ha lagt ut hela boken som webbversion.
Sedan finns det några personer bland de som recenserat Jakten på den perfekta puben som tycker att den gör sig bättre som illustrerad blogg än som tryckt bok. Så det är ju lysande att kunna tillfredsställa båda sorterna. I framtiden kommer det finnas fler sätt att ta betalt av läsplatteläsarna (kommer ev att skriva något om detta ihop med e-bok senare).
Hur gick det med statistiken? Jo ett och annat har jag utläst ur mina statistikprogram. Några stora horder i jakt på Wales-information har inte trillat in men så är varken sidan eller texten direkt sökordsoptimerad för “bok” “Wales” eller “restips” heller… Det är överhuvudtaget ganska knasiga sökord som fått folk till sidan “trebent hund” “nuskaviklämmaseptengudtår” och “lila fotbolls snören”. De som kommer till sidan i jakt på info om dessa ämnen verkar lämna sajten tämligen fort (skulle jag också gjort). Men några själar stannar, och de stannar en bra stund och verkar läsa ganska många sidor. Mest läst är “köp boken” och “om författaren”.
Summa summarum. Det var mycket mer jobb än jag trodde att göra en webbsida åt boken, eller snarare göra en webbsida av boken. Någon direkt avkastning på insatt arbetstid i ökad försäljning kan jag inte se ännu, men jag är övertygad om att det var rätt i min långsiktiga ambition att bygga mig själv ett varumärke som författare. Dessutom har jag lärt mig en massa om webbsidor på kuppen. Titta gärna in.
Detta var del ett i en tänkt serie med inlägg om hur jag gick till väga när jag började marknadsföra min första bok, Jakten på den perfekta puben. Fler inlägg kommer allteftersom (vågar inte utlova någon viss regelbundenhet men kommer länka inläggen till varandra). Resterande inlägg kommer också vara kortare… Nästa kommer eventuellt handla om Facebook.
Gillar du något, dela det vidare eller skriv en rad. Glöm inte att prenumerera på info om nya böcker.
- Dansant, otroliga foton, rolig! – finfina ord om mina böcker - 7 april 2024
- Ett år runt Antibes april: Château d’Anglais i Nice - 1 april 2024
- Ett år runt Antibes mars: Murarna i pastellfärg - 1 mars 2024
Intressant att läsa. Är dock själv lite tveksam till att göra detta med min bok… Får fundera. Tack för att du delar med dig!
@Desirée Tack! Ja jag är inte säker på att detta är rätt för alla böcker, eller ens om det var rätt för min bok :-) Jag delar bara med mig hur jag tänkte. Nu i efterhand så känner jag att främsta argumentet mot faktiskt är tidsåtgången…
Varför lägga ut hela boken? Om kapitel ett är en riktig bladvändare så tvingas man köpa boken för att läsa kapitel vidare.
Har du sedan gjort din bok till en e-bok så kan den säljas via hemsidan, men, den bör ju inte vara kopieringsbar för köparens vänner och bekanta. Förlagen har sådan lösningar. Men, då måste du å andra sidan använda ett förlag.
Säkert finns flera bättre lösningar än dessa som kanske ändå sätter igång tänket.
Hej Nisse,
Kul att du hittat hit och tack för dina förslag.
Som svar på dina frågor/förslag.
“Varför lägga ut hela boken?” Se punkt 1-5 ovan så ser du resonemanget.
Kopieringsskydd på e-böcker är rent tekniskt inte något som förlag sitter på, förlag är riskkapitalister och inte teknikleverantörer. Däremot finns det hos distributörerna. Men jag avråder åt det bestämdaste att använda dem för det skapar mer trassel för legitima köpare än det gör någon nytta.
Ha en fin helg och vill du ha fler idéer om marknadsföring spana in boken “Nå ut med din bok”. Lycka till!