Då var det dags igen för en eftermiddag på Nalen med försäljningsstatistik. Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen bjöd för tredje gången in till den gemensamma branschkonferensen #Boken2017. För att få perspektiv kan det vara fiffigt att även läsa mina texter från #Boken 2016 respektive #Boken 2015.

Generellt tyckte jag att årets upplaga var bättre än förra året. Det var delvis samma föredragshållare men de hade uppdaterat sina föredrag sedan förra året. Eventuellt är mitt intryck färgat av flera trevliga samtal under pauserna. Avsnittet med myter var min favorit.

boken-2017-omslag

Nedslag i försäljningsstatistiken

Ett huvudnummer var passet med försäljningsstatistik med Erik Winberg som är doktorand på Handelshögskolan. Underlaget för statistiken har ökat, den täcker numera 75% av den totala försäljningen. Ökningen beror på att de fått med en del digitala abonnemangstjänster. Med tanke på att det är tredje året denna statistik tas fram med liknande metodik spelar det mindre roll att statistiken fortfarande inte är heltäckande. Den har numera ett eget värde då man kan se trender över åren. Här finns hela rapporten med försäljningsstatistik.

Några av de detaljer som jag antecknade.

  • Digitala abonnemangstjänster ökade med 61,4%. Räknar man in dessa så ökar den totala försäljningen, men tar man bort dessa så minskar försäljningen av böcker. Fysisk bokhandel minskade exempelvis med 4% och daglighandel minskade med 5,6%.
  • E-boken går upp. Men det är ljudböcker som står för ökningen i intäkterna.
  • Barn- och ungdomslitteratur, populär facklitteratur samtskönlitteratur är de genre som ökar. Mat och dryck, deckare samt facklitteratur minskar. Behovet av kokböcker är uppenbart mättat.
  • De billiga formaten ökar medan de dyra minskar. Även pocket ökar (!). Fysiska ljudböcker är på väg att fasas ut, något som pågått länge. Teknikskiftet syns verkligen där.
  • Julhandeln gick ovanligt dåligt. Det beror på kalenderåret, att det var få dagar som passade för handel. Detta märkes mer hos den fysiska bokhandeln än hos nätbokhandeln.
  • Hos digitala återförsäljare är ökningen i antalet lyssnade/lästa böcker större än försäljningen i kronor. Abonnemangen används alltså aktivt, det är inte som med gymkort som köps i januari och blir liggande
  • I fysisk bokhandel har man sålt dyrare böcker än tidigare.
  • Internetbokhandlare och bokklubbar står för en större försäljning än fysisk bokhandel.
  • Barn- och ungdomslitteraturen fortsätter att öka, särskilt åldersgrupp 9-12. Nu undrar ju vän av ordning (undertecknad) hur detta korrelerar till ålderskullarna. Ökar läsning och försäljning i förhållande till befolkningen? Har ej hunnit konsultera SCB i frågan och det var inget som föreläsaren berörde.
  • Det genomsnittliga priset för pappersböcker har ökat något och minskat något för e-böcker. Exempel: e-bok 64, inbundet 139.
  • Det är många svenska författare på topplistorna. Många böcker har självbiografiska drag. Den mest säljande fackboken är återigen en bok där författaren har en stark följarbas i sociala medier. Så var det även förra året.
  • Varken Augustpriset eller Nobelpriset syns i försäljningsstatistiken, något som är ovanligt.
  • På de digitala abonnemangstjänsterna är det andra böcker som går bra än i bokhandeln. Det är böcker som liknar poddar och riktar sig till en yngre publik.
  • Intressant är att bokförsäljning och bokutlåning inte alltid går hand i hand och är inte jämnt fördelad över landet. I Jämtland köper man böcker och i Västerbotten lånar man böcker. I Stockholm köper man böcker i fysisk bokhandel. Intressant!
boken2017-kanal

Myt eller verklighet

Mats Ahlström bokhandlare från Djursholm samt ordförande i Svenska Bokhandlareföreningen diskuterade fem påståenden med Jonas Arnberg från Svensk Handel. Är de myter eller visar de verkligheten?

1) Den fysiska bokhandeln säljer bara bestsellers?

Svar: myt. Det finns 250 affärer med stor variation i utbudet. Totalt såldes 91 128 unika ISBN i samtliga butiker. I nätbokhandeln såldes 489 821 unika ISBN. Det är inget stort överlapp utan totalt var det 519 009 unika ISBN.

De hade en liten tävling där jag röstade helt åt fanders. Baserade min gissning på vad jag har för mig säljer i EN butik per år. Inte riktigt samma sak…

2) Nätbokhandeln kompletterar den fysiska bokhandeln?

Svar: verklighet. Finns det en bokhandel så säljer man. I Västernorrland ligger de högst med index 126%. I Stockholm 105%. I Kronoberg 10% och Jämtland 20%. Orsaken till det låga utfallet i vissa län beror det nog på att det finns små oberoende boklådor. När Mats började i branschen hette det att hälften av all bokförsäljning var mellan Södertälje och Uppsala. Det gäller inte längre.

Generellt: allt färre fysiska butiker, det gäller alltså handeln rent generellt och inte bara bokhandeln. I Norrland är man piggast på nätbokhandel då man får tillgång till ett bättre underlag på det sättet. Oavsett om man har en e-butik eller ej så behöver man en digital strategi. Kakan ökar då vi blir fler invånare men konkurrensen ökar hela tiden. Ett av fyra paket som posten levererar kommer nu från utlandet. För ett tag sedan (missade hur länge) var det ett av tjugo.

3) Bestsellers står för majoriteten av de sålda böckerna?

Svar: myt. Inte helt lätt att bestämma vad som räknas som bestseller. Internationellt gör man så att man väljer de 500 mest sålda böckerna och kollar. I Sverige står de första 500 titlarna för 33% av försäljning i både volym och kronor. I nätbokhandeln står de för 23/24% (volym/ kronor)

Generellt: Jonas räknar med att 80-20-regeln gäller. Det vill säga att storsäljarna säljer mest i olika branscher.

Linda Portnoff från Musiksverige: detta är en stor skillnad mot musikbranschen där superstar syns tydligare. Vissa artister säljer mycket mer än resten.

4) Har Sverige världens billigaste pocket?

Svar: verklighet. En svensk pocket kostar i genomsnitt 30% av en inbunden bok. Tröskeln mellan pocket och inbundet är så stor att folk väntar. En amerikansk pocket kostar i snitt 50% av en inbunden bok (hann inte med om det var storpocket eller mass-market pocket de menade).

Generellt: Det är märkligt att det är helt ok att alla på ett flygplan betalar olika pris för biljetten men när det gäller böcker så priskollar folk. På Handels pågår just nu experiment med att ta olika pris för kläder beroende på dagen. Allt handlar inte om pris, i så fall skulle all försäljning flytta till nätet. Få in kunderna i butiken med hjälp av billig lockvara.

5) Försäljningen av olika titlar ökar? 

Svar: går ej att reda ut idag.

Istället för att kolla ISBN valde de titel i Bokinfo. Då blev det 80 786 titlar. Då valde de unika titlar med unik ISBN och fick fram 69 185. Fortfarande inget material som går att.  Mats avrundade med att slå ett slag för att man fyller i VERK i Bokinfo, detta för att kunna få korrekt statistik.

Håkan Köhler från Bonnierförlagen la till att ett och samma verk kan få åtta olika ISBN (inbunden, ljudbok, storpocket, e-bok och pocket samt något mer).

Miriam Nauri Kungliga Biblioteket

Avpublicering, falska nyheter och data-någonting är exempel på nyord. På Kungliga biblioteket kan man läsa vad som verkligen sades. KB försöker hålla ordning på vad som ges ut och sprids i Sverige vilket även inkluderar vetenskapliga publikationer. KB betraktar inte målarböcker som böcker oavsett om de har ISBN eller ej.

De håller ordning på biblioteksstatistik och olika berättelser bland annat egenutgivningen. Nästa Utgivningspuls släpps under Stockholms litteraturmässa 6 maj.

dsc_2802-01

Mediebarometern: läsandet är stabilt

Ingela Wadbring från Nordicom presenterade statistik från Mediebarometern. Den startade 1979, då av PUB, numera drivs den av Nordicom. Mediebarometern mäter räckvidd för alla medier, på alla plattformar. Det har blivit fler plattformar genom åren och svårare att mäta. De gör telefonundersökningar 9-79 år. Cirka 6000 svar, svarsfrekvens 55 %. Med bokläsning menas alla typer av böcker. Frågan är vad du gjorde igår?

På daglig basis är det en tredjedel som tagit del av en bok. Två tredjedel tar del av en bok på månadsbasis. Boken ligger stabilt över tid. Det krävs radikala ändringar i frågeformuläret för att ändra det. Kvinnor läser mer än män, 41% respektive 29% på en vanlig dag. Skönlitteratur är mer spridd. Läsningen ökar med utbildningsgrad.

Alla traditionella medier har tappat publik till de digitala plattformarna, inte minst sociala medier. Folk har vant sig vid att material är gratis. Pocketböcker anses som mycket prisvärt, mest prisvärt av alla varor de frågade om. Det anses ”nyttigt” att läsa böcker jämfört med att göra mycket annat.

Rörig framtidsspaning

Magnus Kempe från Kairos Future höll ett anförande som lockade till många skratt i lokalen. Själv hade jag svårt att hitta den röda tråden men sammanfattningen var någorlunda tydlig. Innan jag kommer dit så ska kan jag berätta att jag antecknade följande. Vi lever med en osäker framtid. Denna anarki leder till önskan om förankring. Antikrundan, släktforskning har varit trendigt. För några år sedan skulle alla bli bönder. Böcker om ved och att tälja sålde då bra.

Fysisk handel blev postorderhandel, tv-shop och sociala medier-handel. Var vi än befinner oss kan vi handla eller vara i en köpprocess. Homo zappiens har blivit homo flöde, man måste stänga av alla ljud och ta bort alla påminnelser. Idag finns det också ett spår av intresse för framtiden. Det där med självkörande bilar verkar ju ändå fräckt. Nu ifrågasätter alla allt. Kapitalisterna ifrågasätter kapitalism, riksbanken pengar. Filip Tysander, skickar ut klockor till viktiga influencers. Skickar info till rätt personer och kränger klockor som bara sjutton. Stall för YouTubers finns idag.

Föredraget avslutades med följande sammanfattning.

  • Media och handel flyter ihop.
  • Generation ordning visar på strukturlängtan. De unga är mer intresserade av att spara pengar än att dansa..
  • Oaktoriserade auktoriteter blir viktigare. Som att författaren till Zoombie-överlevnad blev lyssnarens val P1 sommar.
  • Globala plattformsföretag får för mkt makt. Netflix skapar eget innehåll. Blir plattformen en fara för att den skapar eget innehåll? WeChat – one app to rule them all, är vad som gäller i Kina.
  • Individualisering minskar men personalisering ökar. Att folk blir mer individualiserade är en myt, däremot blir innehållet mer och mer personaliserat. Får vi i framtiden böcker med olika slut beroende på vem som gillar positiva slut?
  • Böcker blir en del av en marknadsplattform.
  • Skapandet demokratiseras. Hur högt författare hamnar bland drömyrke varierar med ålder, det är störst bland 50-talister men sjunker sedan.
dsc_2813-01

Denise Rudberg bjöd på anekdoter från författarvardag

Denise Rudberg bjöd på anekdoter när hon storgrät på sin första Bokmässa och fick en löpsedel för sin debutbok. Mer intressant tyckte jag att var när hon berättade om när hennes debutbok gavs ut i pocket. Förlaget hade just då inga säljare så hon ringde till själv till Pocketstället som då drevs av person med god lokalkännedom. De tog in 500 ex och ställde på Ica runt Östermalm där boken utspelade sig för att testa den. De sålde slut på 4 dagar. Totalt sålde boken 75000 exemplar.

Andra boken blev en katastrof på grund av usel förläggare som gav ut boken icke korrekturläst. Hon blev ej insläppt i Författarförbundet för hennes böcker höll inte tillräcklig kvalitet. Hon var så pank att hon pantsatte sina vigselringar och betalade en redaktör. Så småningom blev hon antagen till Bonniers och är nu en produktiv framgångssaga. Hon passade på och slog ett slag för att royalty för ljudböcker behöver höjas och bli detsamma som för inbundna böcker.

Akademibokhandeln har blivit digital

Tre funktioner som de har infört på sin webbsajt är

  • Reservera on-line, hämta i butik.
  • Sortiment, prinsinfo och lagersaldo.
  • En bank med tips från personalen.

De har minskat ner de tryckta katalogerna, förutom för bokrean, och har mer digital kommunikation. De rapporterar att rörligt fungerar bra. Det väsentliga är att innehållet är relevant.

Akademibokhandeln har idag 1,3 miljoner medlemmar i sin kundklubb. Inga plastkort eller papperskuponger.

Är det någon vits att skriva böcker i framtiden?

Programmet drog över tiden så det sista passet satt jag mest och väntade på att få resa mig upp och komma iväg hemåt. Vilket nog var synd för det var tre förläggare som pratade om digitalisering – ett obligatoriskt inslag på varenda konferens nuförtiden oavsett bransch. Det passet avrundades med att moderatorn Josefin Sundström frågade: är det någon vits för oss författare att skriva böcker när vi går mot det digitala?

– Nej, svarade en av förläggarna i panelen. I dagsläget får en författare fyra gånger så mycket betalt per titel via biblioteksutlåning än för en lyssning.

– Jo kontrade en annan förläggare och poängterade att backlist säljer. På Bonniers säljer 96% av titlarna de har i backlist under ett år och de kan sälja hur länge som helst.

Det var allt från denna gång. Ovanstående text kan med fördel jämföras med motsvarande texter från #Boken 2016 respektive #Boken 2015.

PS! Jag publicerar detta direkt medan det är aktuellt men kanske korrläser det vid ett senare tillfälle.

Referat: #Boken 2017 – Böckernas Sverige
Kristina Svensson
Vetenskapskommunikatör, föreläsare och författare som är aktuell med böckerna Författarboken och reseguiderna Mitt Nice och Mitt Provence. Försöker också få fason på presentboken Strövtåg runt Antibes.

Blir på bra humör av gott kaffe, kameran och färgglada nagellack.

Dela gärna inlägg som du gillar eller varför inte prenumerera på info om nya böcker.

5 reaktion på “Referat: #Boken 2017 – Böckernas Sverige

  • 15 februari 2017 kl. 18:58
    Permalänk

    Superintressant. Vilket jobb du har lagt ned. Tack för att du delade med dig av informationen.
    Kram Kim

    Svar
    • 18 februari 2017 kl. 07:57
      Permalänk

      Tack Linnea, bra att den kom till användning!

      Svar
  • 20 februari 2017 kl. 10:31
    Permalänk

    Tack Kristina för en innehållsrik, informativ och underhållande sammanfattning. Jag lusläste som sagt åkandes båt utanför Sydafrika. Heja internetuppkoppling!
    Eva Jacobson

    Svar
    • 20 februari 2017 kl. 12:17
      Permalänk

      Hej Eva,
      Att vara ombord en båt utanför Sydafrika lät ju onekligen rätt trivsamt! Så fiffigt med nätet som gör att man kan följa med i saker som sker på andra sidan jorden. Ha en finfin resa och kul att du hade användning för texten. Kristina

      Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *