Allt är nytt. Inget har förändrats – en hearing om e-boken.

I onsdags arrangerade Svenska Förläggarföreningen en hearing om e-boken. Jag är inte medlem men det gick bra att komma som allmänt nyfiken själ. Jag lovade mina kollegor i Egenutgivarna att berätta om vad som sas. Nedan är mina mer eller mindre oredigerade anteckningar från dagen (vilket alltså betyder att jag är medveten om att språket är sisådär men jag har inte tid att skriva om det, den som blir nyfiken av att läsa mina anteckningar kan med fördel se alla framträdandena på Förläggareföreningens sajt.). Jag inleder med sammanfattning och mina reflektioner.

Sammanfattning och mina reflektioner

• Välordnat; wifi, hashtag #ebh14, bra moderator och både kaffe, fruktstund och vinmingel.
• Åsiktsstafetten med korta brandtal från olika håll gav energi till dagen (så skönt slippa dammig paneldebatt).
• Synd att dagen avslutades med ett långt anförande med ett akademiskt perspektiv – det hade nog varit riktigt intressant om det legat någon annanstans än sist.
• Generellt handlade dagen mer om biblioteksutlåning (som visst är en synnerligen infekterad fråga) än Amazon eller e-bokens möjligheter.
• Dagen inleddes med en europeisk utblick. Förutom att jag inte riktigt hängde med i alla siffror var det intressant. Särskilt den danska presentationen av de två system för e-bokslån på bibliotek som de har provat.
• På tal om bibliotekslån tycker jag att SKLs idé att det bör vara KB som ansvarar systemet lät vettig.
• Jag gick dit utan förväntningar men efter Eva Bonniers inledning fick jag intryck av att syftet med hearingen var att något skulle börja hända med e-böcker i Sverige. Helst något som är bra för de större förlagen. Jag gick hem med känslan att hearingen hade cementerat att det finns en del unga hippa inslag i branschen men att det rent generellt är lite segt.

Intro av Eva Bonnier och Per Strömbäck

Eva Bonnier är ordförande Svenska Förläggareföreningen och Per Strömbäck moderator för evenemanget.

Eva Bonnier: Bokbranschen digitaliseras. Mycket är sig likt, författare som vill berätta oavsett teknik och människor som vill ta till sig berättelsen oavsett teknik. Verkligheten står inte still och det vill inte vi göra heller. Syfte med dagen är att alla ska bli lite klokare.

Per Strömbäck: Allt talar för att 2014 är e-bokens år. Försäljningen har tredubblats under senaste åren, visserligen från en låg nivå men ändå. Vi har en kulturdebatt om skärmars fördärv (ett tecken på att det är i tiden). Amazon sägs vara på gång. Att seminariet varit fullt sedan länge talar också för att 2014 är e-bokens år. Vi har ingen panel eftersom alla som sitter i en panel ändå har sin åsikt klar. Istället ska vi ha åsiktsstafett. Talarna får fyra minuter på sig för ett brandtal. Gong-gong finns.

Dagens definition av e-bok inkluderar även app-böcker och liknande, däremot inte ljudböcker.

För övrigt: Eva Bonnier inledde även seminariet Bokmarknad i kris? som jag rapporterade från i mars förra året. 

Anne Bergman-Tahon, Federation of European Publishers

ABT kommer från Brüssel. Federation of European Publishers består av 28 national organisations (en från varje land utom från Belgien som har två).

The book industry is the largest cultural industry in Europe; 40 billion euro and 500 000 books published every year in Europe (I think). Slight decline due to the economical crisis and e-books.

Decrease in readership. 68% (I think) has read at least one book during the last year. This is a 3% decline in five years. Sweden is best in class and reading more than average; 90% has read at least one book. In Sweden 74% visited a public library at leat once a year.

The number of people that reads 5 books or more are the same. It is among the rare readers that decline.

Very different markets in Europe. In some countries e-books doesn’t exist for example Easten Europe. In France e-book is 3% of market. UK is the market with most e-books: e-books 11% in tearms of value and 24% in numbers.

The market doesn’t expand, there is a substitution from printed to e-books.

US: 45% growth in e-books since 2012. The growth is really slowing down. The pricing (low prices) has attracted people to e-books. Questions: is it suistainible in the long run to sell books for less than a coffee. The effect include less libraries and books stores.

Less book shops in the entire UK  (or London?) than in Paris. Where Amazon has largely invested, things happen to the number of bookshops.

Discussion if E-pub could become a EU-common-standard, like when the mobile phone industry (all except one player) decided that all charges would be the same.

Someone has managed to get ahead of Amazon on the German market. Förändring: företag som har huvudkontor i Brussel med låg VAT (3%) måste ändå lägga på 25% om de säljer till Sverige. Ska inte löna sig flytta kontor.

Copyright conditions. Follow the money. Check the credit card companies. Ilegel websites charge something somewhere.

Suistainable market – main theme.

4% of the turnover is library acqusitions and 96% book sales in shops. (tror det var något om att bibliotek kan inte bara låna ut gratis, för då blir det bara 4% kvar för bokförlagen att leva av).

Pirjo Hiidenmaa,  European Writers Counsil

120 000 members. Umbrella organisation. PH the president of writers organisation. Background as educational writer.

Sometimes fight together with (föregående org) and sometimes against.

We are the last generation that can make #shelfies and tell the world something about ourselves with our book shelves.

Science/universities are facing large changes. Scientific publishers: some very large publishers that have monopoly. This has been under debate for 20 years. Because they have monopoly, they can set their prices. Another movement: open access-movement. All research papers should be available for all researchers. Berlin declaration 2003: all scientists that are financed by tax payer should publish their articles open access. Doesn’t work. PH thinks that research papers very good with open access but she thinks that it should be restricted to papers. If she spend her free time to write a book, it should not be open access (free of charge) just because she is a researcher at her day job.

Students are conservative. They prefer printed text books if available.

Some politicians thinks that everything that is education should be free. In some countries this means that kommunen buys books from the publishers and hand them out to schools. In some countries this was interpreted that all educational books should be without copyright.

Teachers are encouraged to publish their material with CC-licence. PH doesn’t like this.

MOOCs – Harward, Stanford, and others universities. Full courses are published on the Internet for free. Videos etc. This makes it very challenching for those that try to make a living out of educational writing.

Fiction. Sometimes an e-book is just a pdf by-product from a printed book and sometimes it is an independent product.

The share between publisher and author has been a problem for years. Understanding that publishers have costs are easier with printed books. Trucks, paper, easy to see the costs. But e-books? Should the ratio stay the same?

Duration of rights for e-book. In some countrys, negotiation. How long should the publisher own the right? Two years, 3, 5? In printed books, when it is out of print, the right is back to authour. (Some countrys by law, some by contracts and some by negotiation). But e-book, most be number of years.

Readers and libraries have had the initative in the area of lending e-books. Readers want to read all books. We need to find best practices to find the best way. E-lending different systems. I understand that readers want flexible solutions.

Christine Bødtcher-Hansen, Danska Förläggareföreningen

Ebib och Reolen are two different models for libraries. Libraries are important for publishers. But the libraries also must respect the market.

EReolen. Click-model or access model. Pay by number of downloads. No limits on any titel. A book can not be sold out. Originally 30 days of download and then reload. Becuase of piracy they moved to streaming. It worked really well for the reader, it was both easier AND cheaper than buying e-books.Very little or no incentative to buy book.

The loans increased but the sales didn’t. EReolen was an experiment.

En bit jag missade. De skulle ha en licensmodell. Havererade.

2012 EReolen stayed in business but all the large publishers left.

EBIB 2013 new model. (Jag tror denna utgick från de stora förlagens behov.)

In the future probably another model. That is good for libraries and respect the publishers.

Kaffepaus

Under kaffepausen umgicks jag mest med min mobil. Men pratade också skrivande med Sölve Dahlgren och Lars Rambe. Lars skriver på en följetong i tre delar där ettan och tvåan är publicerade redan. Det har för och nackdelar att publicera den innan den är avslutad. Sölve har spikat releasedatum på sin nya roman.

Ulf Nilsson, FP, vice ordförande Kulturutskottet

Pratade mest om vikten av läsande. Läslyftet. Och vikten av bibliotek. De ska inte bara bli någon gratis utlåningsservice utan har ett större uppdrag än så.

Definitionen av en bok är något som behöver lösas. När det löses så kanske frågor som momsskyldighet, biblioteksersättning löses. Citat ur en utredning: “än så länge är dock en e-bok en bok fast ändå inte.”

Jonas Lennermo, Publit

Jonas Lennermo har fått i uppdrag att besvara frågan: hur möter boken läsaren? Jonas Lennermos bakgrund är från digital utveckling av appar typ interaktiva e-böcker och spel.

Alla böcker är digitala, oavsett om de sedan konsumeras tryckta eller appar eller något annat sätt. Alla har varit digitala filer.

Krympande försäljningsfönster. Ungefär som bio, en helg och den helgen ska boken dra in sina kostnader. Sedan long-tail-ekonomi med back-list.

Din läsare möter en lavin av media. Digitala böcker = sjukt många böcker ute.

Förläggarens uppgift, hjälp läsaren att möta just din bok. För det finns massor av böcker hela tiden. Ni måste möta läsaren. Ägna er åt katalogvård. Ni ska ta hand om era böcker. Presentera era läsare.

Katalogvård tre saker.

1) Ladda din bok med metadata. När den är där ute i havet så ska den ha så många bojar som möjligt. Så att alla som vill ha gula bojar hittar din bok.

2) Effektiva verktyg för att få ut metadata och nå ut med boken.

3) Pågående prioritering. I ett digitalt klimat måste man samla in data. Funkar den här baksidestexten? Funkar den här återförsäljaren? Det är en pågående urvalsprocess.

Bonus. Tänk som ett bibliotek. Bibliotekarier är bra på att sortera och veta vad läsarna vill ha. Lär från dem.

Ni måste göra det möjligt för läsaren att bestämma själv. Så att läsaren kan välja papper, ljudbok, app eller e-bok. Ni måste hjälpa läsaren att hitta boken.

Lyssna, fråga och förstå. Alla pratar om E. Strunta i att det handlar om E-bok.

För övrigt: Jonas Lennermo var även med på Adam Helms seminarium som jag rapporterade från i november. Han sa dock inget som fastnade då. 

Ola Larsmo, författare, ordförande i Svenska Pen

Internet är gammalt. Ola Larsmo skrev sin första artikel om internet som samhällsfenomen i DN 1992. Han gillar att påminna om detta så att vi påminns om att det inte är nytt. Dinosaurieteorin – att för att det kommer något nytt så försvinner det gamla helt. Dagstidningen skulle exempelvis försvinna när telegrafen kom eftersom de inte längre var det snabbaste mediet. Istället blev de fördjupningsmediet och levde gott i sisådär hundra år till.

Inget nytt medium har helt ersatt ett gammalt. För att det ska funka så måste det nya mediet kunna allt som det gamla mediet plus något nytt. Ljudfilmen kunde allt som stumfilmen kunde plus något mer.

OL berättade story om ?. Som käkade en massa piller, skrev non-stop i tre veckor tills pappersrullen var slut. Då rullade han ihop den och bar den till förlaget som undrade hur de skulle kunna ge ut den. Då gick han hem, klippte berättelsen i ark, satte in dem i pärm och återkom. Då var det en pappersbok men en del av flödet gick förstås förlorat.

Ola berättar om konflikt på 1930 och 1940-talen (Johan Svedjedals utredning) hur en del förlag satte lappar på böckerna att denna bok fick inte lånas ut på folkbiblioteken under första två eller fem åren. Dessa försök visade sig inte fungera.

Ola menar att ett problem är att vi ser bibliotek som avgiftsfria företag. Han saknar en kulturpolitisk diskussion om vad som är bibliotekens uppgift och vi skulle komma förbi låsningarna runt licenslåsning.

CC-licens skymtade förbi. Lessing/Lessig (typ något sådant) jobbat med att hitta juridiska nivåer av upphovsrätt. Så att författaren kan välja hur hans eller hennes verk ska tillgängliggöras.

Vi ska sluta tala om internt som det där nya som ska sopa undan mattan för oss för vi har levt med det länge nu.

Utredningen som Johan Svedjedal gjort finns hos forlaggare.se

Finnegans wake. 523 sidor. Första meningen samma som sista, så att man ska kunna börja och läsa om igen. Nu går det att göra just det på nätet.

ÅSIKTSSTAFETT BÖRJADE HÄR

Lisa Irenius, Uppsala Nya Tidning

I samarbete med ett par förlag har vi publicerat e-böcker med marginalanteckningar av våra litteraturkritiker. Våra läsare har också fått vara med och diskutera böckerna. Innan såg jag en e-bok som en variant av den tryckta boken. Det kan det vara och kan fortsätta vara det. Men den har potential att bli något annat och mer. Exempelvis reseguider, kokböcker och andra faktaböcker. Rörlig grafik i boken kan göra sig i dem. Även romaner kan få ett mervärde. Inte bara genom anteckningar utan genom andra berättartekniker.

En e-bok kan fortsätta att utvecklas efter publicering precis som en tidningsartikel. Förlagen måste bli bättre på att jobba vidare med berättelsen efter publicering. Inte bara så att marknadsavdelningen ordnar event utan fånga upp samtal om boken.

Detta kommer innebär förändringar för oss som jobbar med e-berättelser. Bättre ord än e-böcker eller e-tidningar.

Niclas Lindberg, Svensk Biblioteksförening

Innan jul fick vi lära oss PISA-chock; svenska barn läser allt mindre och sämre. (E)bokens framtid hänger på att det finns folk som kan läsa. Det viktigaste är alltså att fler läser.

Magnus Nytell, Bonnierförlagen Digitalt

Slutsats: Gör det vi är bra på. Ge ut många böcker och bra böcker. Paketera dem professionellt. Gör dem tillgängliga. E är inte ett hot utan en möjlighet.

Det finns en massa saker som är skit i vår bransch.

– Läsandet minskar. Det vet vi att det kommer att göra.

– Hela värdekedjan måste klara av det, författare, agenter, grossister, distributörer , återförsäljare osv måste tjäna pengar i sin verksamhet. Ytterst få författare kan leva på leva på sitt skrivande och många av de övriga har också svårt.

– Har man kortsiktiga ekonomiska problem så är det tufft att ta en långsiktig investering som behövs för digitaliseringen. Författare måste skriva annorlunda. Förlagen inse att de kommer tjäna mindre er bok, men kanske sälja fler böcker.

– Förlagen kan också kolla vad de har i sin katalog. Bonniers har gett ut 1000 titlar som var slutsålda. Katalogen är bra, lönsam och skapar mervärde.

Astrid Trotzig, Sveriges Författarförbund

“Ni behöver mig för jag är författare. Utan mig är det många som inte har något jobb.” Litteratur är både handelsvara och kulturbärare. Vad händer när det blir en tjänst istället?

Kostnaden för författaren och översättaren är densamma oavsett publiceringsform. Det kommer krävas minst samma jobb från dessa. Kanske ökar till och med kraven.

Biblioteksutlåningen av tryckta böcker sjunker. Vi författare får ingen statlig ersättning för utlåning av digitala böcker.

För oss i Författarförbundet är det väsentligt att det finns bra avtal som ger oss rimlig ersättning. “Ordet är fritt men inte gratis”.

Louise Andersson, Sveriges Kommuner & Landsting

Lässugna människor är det väsentligaste för bokens framtid. Bibliotekens uppgift är att främja läsande. Man vet att man läser fler sorters litteratur och mer om man använder bibliotek enligt LA.

SKL har tagit fram några ståndpunkter. Exempelvis att tillgången till e-böcker är viktig. Och att det bör finnas möjlighet att erbjuda boken till alla läsare som vill ha den. Detta förutsätter en nationell plattform. Byggd på en öppen plattform. Den bör bo exempelvis hos KB. Det ska gå att navigera bland kostnader och utbud, full tillgång för metadata. SKL kan aldrig bli marknaden för e-böcker eftersom offentliga medel alltid är begränsade. Däremot kunna fullfölja sitt uppdrag och erbjuda e-böcker på ett bra sätt.

SKL har bjudit in ett antal förlag för inledande samtal. Det viktigaste är dock att tillsammans jobba för att öka boksuget.

Lars Ohly, V, ledamot Kulturutskottet

Målet med att fler ska läsa mer. Tillgänglighet får aldrig ses som ett hot. Ökad tillgänglighet är bra.

Anna-Maria Rimm, fil dr Litteraturvetenskap

Rimm forskar på Amazon just nu. E-bok är ingen kannabaliserande konkurrent utan ett komplement.

Amazon har gjort mycket för att få igång e-boksmarknaden. Det ska de få beröm för. Det slås mycket på dem.

Amazon och Apple (två elefanter), registrerade i Brüssel med låg moms medan deras konkurrenter haft hög moms. Detta är på väg att förändras vilket är bra.

Statistik viktigt. Idag ett fåtal multinationella företag som sitter på massor av statistik som de inte delar med sig av.

Rimm menar att branschen mår bättre, får synergieffekter av gemensam statistik.

Rimm trycker på vikten av kritiskt tänkande när det gäller tekniken som vi används.

Läsarens integritet hotas av insamlandet av läsardata. Föra en kritisk diskussion om detta. De senaste debatterna om appar som samlar in användardata – vill vi att en stat eller en apptillverkare ska kunna hålla koll på vad vi läser och vad vi stryker under?

Johan Greiff, Elib

Angående det här med dinosaurie. Digital nedladdning av musik skulle aldrig slå var det någon som sa. Denna någon har inte jobb idag. Om man inte vill bli sedd som en dinosaurie, sluta agera som en.

Spelbranschen gnäller inte på 25% moms.

Biblioteken – visst är det svårt konkurrera med gratis men det lånas ut lika mycket böcker som det säljs.

Spelar det någon roll när läsplattan slår igenom när 80% äger en smartphone.

Avmattningen i USA – nästa som säger det får en örfil. Det är fortfarande (missade siffran).

Den nästa som säger att Amazon…  Ungefär som en bonde som säger “skörden var inte så bra i år men den där horden med gräshoppor på väg hit kanske kan lösa detta”.

Slutord, Alexandra Borg

Alexandra Borg är fil. dr. i litteraturvetenskap.

Pratade en del om transmedialt berättande. Spelföretag som ger ut kokbok. Harry Potter Pottermore.com. 360 gradiga berättandet.

“Säger något om en tydlig samtida tendens. ”

Klassiska romaner går bra.

Borg hade också en del historiska exempel. Precis sådant som jag gillar men nu var det för sent på eftermiddagen och det blev en lite för stor kontrast med det akademiska språket efter de upplyftande brandtalen i åsiktsstafetten. Jag får ta och titta på hennes anförande någon annan dag istället.