Hoppa till innehåll
Kristina Svensson

Kristina Svensson

vetenskapskommunikatör – projektledare – författare

Meny

  • Böcker
    • Serien Kristinas strövtåg
  • Foto
    • Månadens bild
  • Om mig
    • Sagt om Kristina Svensson och hennes böcker
    • FAQ
    • I media
    • Integritetspolicy
  • Prenumerera
  • Monthly Recaps
    • Contact Kristina Svensson
    • Professional Highlights: Key Projects
  • Kontakt

Tina Back

Nya Författarboken är här – och jag behöver din hjälp med att sprida ordet

Nya Författarboken är här – och jag behöver din hjälp med att sprida ordet

Det uppskattade uppslagsverket ”Författarboken” är nu tillgänglig i en uppdaterad utgåva. För att den ska nå ut till nya läsare hoppas jag på din hjälp.

Kristina Svensson 4 februari 20176 februari 2017 ny bok, nyheter 2 kommentarer Läs mer

About this site

As you can see, most of this site is in Swedish — that’s the language of my books (for now, anyway).
But I also write the occasional post in English, for the benefit of my international friends and colleagues.

You’ll find a contact page, and you might enjoy browsing the photos too.

Kind regards,
Kristina

kristinahsvensson

Strövtåg och smultronställen #runtantibes, #ihärjedalsfjällen och #mellanstockholmochgöteborg Även #hundranedslagiMölndal och #rivieraninomräckhåll
För några år sedan jobbade jag åt KTH, fast de För några år sedan jobbade jag åt KTH, fast det var bara för att de var huvudman för ett projekt som i början hade kontor på KTHs filial i Flemmingsberg. Då började jag fota träden vid nedgången till KTH tunnelbanestation varje gång jag passerade (bild 2). Jag har en del riktigt snygga varianter av detta motiv. Gårdagens bild kvalar inte in i toppen, det är svårt för en grå novemberdag att göra det. Att knäppa den bilden gick fort men jag hade tjugo minuter att slå ihjäl och en mobiltelefon. Så jag strövade uppåt för att se om jag kunde ta en bild eller två till Instagram. Sådär som man gjorde förr när det dög att posta en mobilbild med lite text. Innan Instagram förvandlades till ett jobbigt måste där allting ska vara filmsnuttar med musik, proffsigt koreograferat så det ser "naturligt" ut men där allting ner till när det publiceras är valt för att passa algoritmerna. Jag strövade uppåt och fick direkt associationer till Carl Milles-estetik. Är det för att jag nyligen på Millesgården? Kanske, men den stora fontänen på första bilden är Industribrunnen av Carl Milles. Jag fortsatte uppåt, fastnade för valv, trappor och raka linjer. Saknade min systemkamera och tog en selfie. Sedan var det dags att vända neråt igen för att möta min lunchkompanjon. Vi träffades genom mitt senaste jobb där jag i slutet var inblandad i slutkonferensen för ett forskningsprojekt. Det projektet hann vi inte ens nämna, för det visade sig att vi hade så fantastiskt mycket annat att prata om. Det blev en riktig långlunch i mysig lokal (tidigare industrilokal som nu är mysigt café). Det gör vi om i vår!
Kommer ni ihåg en tid när förståsigpåare avrådde från att posta festbilder i sociala medier? Numera är rubrikerna istället att sociala medier har slutat att vara sociala, det mesta som postas är noggrann tillfixat. Om detta skulle jag kunna skriva en ganska lång ramsa (det kanske jag gör vid annat tillfälle) men jag nöjer mig just nu med: här har ni mig. Sent lördag kväll hos Johanna Js fantastiska fest. Selfie med mobilen. Ser ni örhängena? De hade jag lånat dagen till ära. Mycket nöjd med dem, de var roliga, passade till temat och var lätta vilket var en fördel när mycket dans stod på schemat. Det fanns även andra delar av klädseln som var anpassade för detta. Superkul så stort tack alla!
Mitt bland moderna bostadskvarter på norra Älvst Mitt bland moderna bostadskvarter på norra Älvstranden ligger en klippa med äldre träbebyggelse. Att gå upp dit är som att förflyttas till ett bohusländskt fiskeläge. Läget är fantastiskt med fin utsikt över staden. Dessutom finns det skyltar som berättar om husens historia. De flesta byggdes som flerfamiljshus av arbetare på Lindholmens varv, ett rum och kök per familj. När varvet behövde mer plats ville de spränga bort hela klippan. Varvskrisen räddade husen den gången. Men de var nedgångna. Göteborgs-Posten har en artikel om hur Göteborgs stad sålde dem för en spottstyver på 1980-talet. Men det var hus med utedass, pump på gården och stort renoveringsbehov. Men gemenskapen lär ha varit stor bland de som bodde här då. Sedan dess har slummen blivit klassad som riksintresse och fastigheterna har stigit åtskilliga hundra procent i värde. Det blev ett blogginlägg om mitt besök I förra veckan. #slottsberget #göteborgsbilder #utflyktstipsgöteborg
Tycker du att november är för grå? Det är bara Tycker du att november är för grå? Det är bara att skriva ett nyhetsbrev om saken, sedan börjar solen vips att skina. I varje fall funkade det för mig igår (jag lämnar dock inga garantier). Ett par gånger per år skickar jag ut nyhetsbrev och denna vecka var det dags igen. Tidpunkten var mer motiverad av att jag hade tid, än att jag hade någon stor nyhet att dela med mig av. Så jag började med det grå vädret och längtan efter att resa. Jag blev snabbt hörsammad, min faster lockade med mig över älven för en promenad längs vattnet. Och det kändes som vi gjorde en mycket längre resa än det egentligen är. Medan vi gick och tittade oss omkring kom solen fram. Och allting blev riktigt fint. Finast av allt blänkte ostindiefararen Götheborg. Men visst ser det ut som att hon skulle vilja ut på långseglats igen?
En del bilder gillar jag mer för varje titt. Dett En del bilder gillar jag mer för varje titt. Detta är en sådan. Den är tagen från bilen på väg ner från Col de la Cayolle för ett par veckor sedan. Jag tänker att den passar perfekt för att illustrera att det finns fantastisk vackra vägar att köra i Provence. Nu kan man ju förvisso diskutera om Alpes-Maritimes tillhör Provence. Jag räknar inte dit det men det tillhör Region Sud. Hur som helst, det har varit lite radiotystnad här ett tag pga massivt arbete i fotoarkivet. Jag har hunnit svära rätt många gånger över att de spegelfria kamerorna jag använt de senaste åren saknar inbyggd GPS. Alla äldre foton är lätta att hitta via kartvyn i Lighroom men inte de från de senaste åren. När jag påpekade hur idiotiskt det var att ta bort GPS så fick jag svaret att man kan koppla ihop mobilen med kameran och få GPS därifrån. Japp det kan man och det funkar ibland. Sedan varnar mobilen typ hela tiden "en app dränerar mobilen". När den inte stänger av alltså. Så nej jag rycker fortfarande det var bättre med inbyggd GPS. Canon kunde ge oss som vara tar stillbilder en kamera utan video-lull istället. Men denna bild är oavsett var den är tagen (än så länge minns jag det) fin. #strövtågruntantibes #upptäckprovence #mittnice #franskarivieran
Col de la Cayolle Av gårdagens inlägg kan man f Col de la Cayolle Av gårdagens inlägg kan man få intrycket att jag deppar ute i svampskogen över att inte träffa (numera ex-)kollegorna på konferens. Det är inte helt korrekt. Inte heller är jag ute och vandrar på den här stigen idag. Bilden tog jag i början av oktober vid Col de la Cayolle – ett av tre parallella alppass där man kör bil på Kebnekaissehöjder. Just den här stigen har jag dock ett horn i sidan till. En sten attackerade, och jag föll som en fura. Kamerorna klarade sig mirakulöst oskadda. Knät? Sisådär. Men strunt i det – jag tycker bilden är så snygg. Den (eller en tagen på nästan samma plats) blir troligen inledningsbild i nästa bok. Just nu pågår fotoredigeringsmaraton: fjorton timmar igår. Ungefär lika länge idag. Heja mig!
Det är inte Milano, men annars är det inget fel Det är inte Milano, men annars är det inget fel på Gällinge. Tvärtom, här kan man gå på skattjakt i mossan. Om inte om hade varit, så hade jag varit i Milano istället. Det känns ärligt talat lite tomt att inte vara där med mina projektkollegor efter all tid och energi jag la ner tillsammans med dem på förberedelserna. Men så kan det bli ibland. Jag kunde ha valt en annan, senare dag, att säga upp mig. Men det fanns randiga och rutiga skäl till beslutet. Jag skrev ner dem till mig själv som påminnelse om jag skulle börja sucka. Det blev tjugo sidor. Längden är motiv nog. Sverige är superfint! Man kan dessutom inte få för mycket torkad svamp.
Ett tag höll det här kontot på att bli en studi Ett tag höll det här kontot på att bli en studie i fjällbjörkar. Men jag kan minsann variera mig och fastnar ibland för andra träd. Jag har haft franska tall-perioder (pinje!), korkekar (barken!) och halländska bokskogar. Jag gillar också vanliga ekar. Det finns en ek i Täby som dykt upp många gånger (just den eken finns också som tavla hemma hos en del personer). Solitära ekar går ju bra men jag har haft problem med ekar som står i skog. Det blir lätt bara gröt av det hela. Men nu tror jag att jag hittat tricket: att ha antingen himmel eller vatten som bakgrund så att de slingriga grenarna verkligen syns. Här har jag tre exempel. Första bilden är en ek som står längs röda stigen i Botaniska trädgården i Göteborg. Från den kan man se Älvsborgsbron. Eftermiddagsljus häromdagen. Andra bilden är från Sumpafallet i fredags. Tredje tog jag med som komplement. Rådasjön i augusti. Jag brukar vilja posta kvartetter men just nu var övriga försök på egna ställen. Vilken av bilderna tycker du bäst om?
Följ på Instagram

Arkiv

Följ mina nyheter

Kontakta mig
kontakt

Upphovsrätt © 2025 Kristina Svensson. Alla rättigheter förbehållna.Tema Spacious av ThemeGrill. Drivs med WordPress.
  • Hem
  • Mina böcker
  • Nytt på denna sajt
  • Kontakta Kristina Svensson