Hoppa till innehåll
Kristina Svensson

Kristina Svensson

vetenskapskommunikatör – projektledare – författare

Meny

  • Alla böcker
    • Böcker: Kristinas strövtåg
  • Pressrum
    • Pressbilder
    • I media
    • Kontakt
  • Om Kristina Svensson
    • Sagt om Kristina Svensson och hennes böcker
    • FAQ
    • Prisidéer och exempel på uppdrag jag åtar mig
    • Integritetspolicy
  • Prenumerera
  • Kontakt

google analytics

Reflektioner: Annons eller innehållsmarknadsföring på Facebook?

Reflektioner: Annons eller innehållsmarknadsföring på Facebook?

Detta är en lång rapport från ett kort experiment under nyårshelgen på Facebook. Jag jämförde innehållsmarknadsföring via grupper med att betala för spridning av inlägg via Facebooksida. Resultatet anges i form av gillningar, antal besökare på respektive länk samt antal sålda böcker.

Kristina Svensson 8 januari 201614 mars 2017 bokutgivning, företagande 7 kommentarer Läs mer

Välkommen!

Du har hittat till vetenskapskommunikatören, föreläsaren och författaren Kristina Svenssons hem på nätet. Jag blir på bra humör av gott kaffe, av rimfrostiga träd och färgglada nagellack. Syns emellanåt i Mölndal, Funäsfjällen eller Antibes.

/Kristina

Prenumerera på nyheter

Mina böcker

Mina böcker

Färgstarka rikt illustrerade presentböcker med smultronställen och strövtåg i södra Frankrike och Sverige. Plus en handfull matnyttiga handböcker för författare. Det är Kristina Svenssons bibliografi. En del titlar är skrivna i samarbete med andra författare.

Läs mer

Nästa bok

Vill du ha ett specialskrivet mejl när nästa bok går att beställa?

kristinahsvensson

Strövtåg och smultronställen #runtantibes, #ihärjedalsfjällen och #mellanstockholmochgöteborg Även #hundranedslagiMölndal och #rivieraninomräckhåll

Sakta men säkert betar jag av bilderna från Bris Sakta men säkert betar jag av bilderna från Bristol. Här är det en pigg ekorre i parken runt Cabot Tower. Jag tycker den var så söt. Den äter på en mandel som Helen matade den med för att jag skulle kunna få en närbild. Den här typen av bilder är otroligt mycket enklare att få till med de spegellösa kamerorna som har ögon-fokusering. Det gäller bara att slå på den (vilket jag kom på efter ett par bilder), sedan följer kameran själv med i ekorrens rörelser (det är nästan fusk). Min gamla kamera (som var tyngre men hade GPS, bättre batterikapacitet och faktiskt tog bättre bilder bara saker stod stilla) karade inte alls av sådant här. Nu har jag inte prickat fokus helt i två av bilderna men de är motivmässigt mina favoriter så de fick vara kvar.
Raderna med pastellfärgade hus är ett av de moti Raderna med pastellfärgade hus är ett av de motiv jag snöade in på under förra helgen i Bristol (vid sidan av broar, ölglas och kyrkogårdar). De finns överallt. De i hamnen och de ovanför floden hör till Bristols klassiska landmärken men några av de andra är vanliga gator som jag sprang på. (Ja vid något tillfälle var jag visst tvungen att återvända för att få en bättre vinkel).

Jag har lagt bilderna i den ordning som jag just nu favoriserar dem. Men det är mycket möjligt att jag ändrar mig om en kvart.
Bara de allra bästa piloterna blev utvalda att ge Bara de allra bästa piloterna blev utvalda att genomgå en sexmånaders extra utbildning för att få flyga concorde. Vid start och landning fällde de ner nosen, så här såg det ut när de flög i överljudsfart över Atlanten. Phil Collins tog en gång concorden över för att kunna delta i Band Aid konserter på två orter. Även drottning Elisabeth II och ett gäng franska presidenter har åkt i detta fransk-brittiska prestigeprojekt. Någon större kommersiell succé blev det aldrig. Bara 20 plan tilöverkades(varav två var prototyper). Detta är plan nummer 16 av 16 som flögs kommersiellt. Det är det sista som varit i luften. Det flög hem till Filton 2003. Här är delar av motorer och bränslesystem utvecklade. "På den tiden hade vi jobb, nu har vi museer" som en av guiderna sa.

Det var mitt förslag att åka hit. Verkligen roligt att ha sett det och att få gå in i planet. Det var förvånansvärt smalt och trångt. Men tar resan över Atlanten bara tre timmar och de serverar champagne hela vägen så.... 

Det var inget särskilt energisnålt sätt att frakta människor på men jag ser det som en symbol från en period när allting blev ljusare och snabbare.
I Stanton Drew utanför Bristol finns Storbritanni I Stanton Drew utanför Bristol finns Storbritanniens näst största stencirkel. Den största är 113 meter i diameter vilket är rejält mycket större än Stonhenge som är runt 30. Men det är förbaskat svårt att se att the great circle ens är en cirkel. Dessa stenar (bild 2) tillhör den näst största av tre. Det är den enda som ser hyfsat människogjord ut. Men de restes för 4500 år sedan, antagligen av samma kultur som lämnat stencirklar i skogarna runt Rhône (min jakt på dem finns i senaste boken Upplev historiska Rivieran). 
Oavsett så är det en mycket trevlig vandring att gå dit från den pittoreska byn som syns på första bilden. I Stanton Drew blev det varsin cider på the Druid Arms.
I mitten av 1800-talet var det en bra affärsidé I mitten av 1800-talet var det en bra affärsidé att starta en kommersiell begravningsplats med arkitektritade kapell, exotiska träd och allmänt fina planteringar som sköttes om av en stab av anställda. Stadens familjer kostade på sig storslagna monument som placerades med tjusig utsikt över parken. Jag tror att viktorianerna hyrde plats i 125 år. Långsiktigt och bra, eller hur?  Men tiderna förändrades, staden växte och kremering blev mer populärt. Löner för trädgårdspersonal ökade och intäkterna sjönk. I slutet av 1900-talet lade företaget ner. Ägarna ville bara stänga grindarna till det numer ganska vildvuxna området men frivilliga övertog ansvaret. Nu är det återigen en fungerande begravningsplats och delar är upprörjda. Men stora delar är fortfarande grönområde där det under murgrönan och björnbären finns tusentals gravstenar. 

Arnos Vale Cementary i Bristol är ett så fascinerande ställe. Det finns flera stigar, ett café och en shop. Detta är några smakprov, fler foton och längre text kommer senare på bloggen.
Sølendet naturreservat norr om Brekken är ett ut Sølendet naturreservat norr om Brekken är ett utfkyktstips några mil väster om Tänndalen. Det är ett orkidéparadis med tolv arter inklusive den sällsynta brunkullan (svartkurle på norska). Förra året blommade den vid midsommar, när jag var och letade i måndags såg vi inte till någon. 

Jag har läst om detta ställe i en av paret Eva Wallstam och Bo Stenssons guider. Nu hade jag turen att bli guidad av dem! Så trevligt utflykt. 

Det finns en kortare och en längre kulturvandring i området. Dessa är försedda med spångar, vilket är bra eftersom det är Norges största rikmyr eller kalkmyr. Fuktigt underlag med andra ord. 

Kalken är en anledning till den rika förekomsten av blommor, den andra är slåtter. Här har slagits hö till husdjur åtminstone sedan 1030. Numera sker det för att behålla områdets karaktär. På en av bilderna är det sälg på vänster sida av spången och äng på den högra. På ena sidan har inget gjorts sedan 1950-talet och där växer det nu igen. 

Slåttern sker inte årligen utan med vissa mellanrum, ungefär som när bönderna gjorde det (kan du läsa mer om i min bok "Ett år I Härjedalsfjällen"). Idag pågår forskningsprojekt för att dokumentera effekterna. 

Idag är detta Norges mest glesbefolkade område men det finns stenåldersboplats i krokarna och 500 meter från parkeringen hittades ett vikingatida svärd för ett par år sedan.
I lördags firade Långå skans 325 år. Som mest I lördags firade Långå skans 325 år. Som mest var 600 personer förlagda här men för det mesta var det betydligt färre. 

På bilden skjuter karoliner, iförda uniform från 1710 i färgen Sverigeblå, salut med en kanon gjuten i Åkers styckebruk. 

Jag har även foton av folkdans och motrittare, hästar som traditionellt red och mötte brudpar. Men bilderna är kvar i fotoarkivet. 

Lyssnade på föredrag om att försvaret är något som angår alla. Alla är viktiga i totalförsvaret.
Blir den svenska sommaren mer pittoresk än så här?! I söndags hälsade jag på i Munkbysjön på väg hem från midsommarfirandet. Fikade med denna fantastiska utsikt över blommande kohagar och en sjö. Korna tillhör Flata lantbruk som fått priser för sin besättning.
Följ på Instagram

Arkiv

Följ mina nyheter

Kontakta mig
kontakt

Upphovsrätt © 2025 Kristina Svensson. Alla rättigheter förbehållna.Tema Spacious av ThemeGrill. Drivs med WordPress.
  • Hem
  • Mina böcker
  • Nytt på denna sajt
  • Kontakta Kristina Svensson