En hög produktivitet är något som utmärker många av Kindle-författarna, de toppsäljande indieförfattarna som tjänar bra pengar på att ge ut böcker via Kindle. De fromligen sprutar ur sig korta e-böcker i snabbt takt, ibland så ofta som en i månaden. Att det kan vara en framgångsmetod att skriva relativt korta och likartade böcker i underhållningsgenren är inte direkt nytt. Jag säger bara Barbara Cartland.

Nu måste man inte skriva tantsnusk för att det ska vara intressant att öka utgivningstakten. Med tanke på den låga lönsamheten på böcker kan det vara intressant även för andra ämnen. Timpenningen blir ju aningen mindre urusel om samma bok kan skrivas snabbare. Är det då överhuvudtaget möjligt att skriva en vettig bok på en månad? Hade du frågat mig för några år sedan när jag tröstlöst tragglade med min debutbok år in och år ut skulle jag undrat om du var galen som ens ställde frågan. Men eftersom jag nu själv har skrivit en bok på en månad får jag ändra svaret till ja. Och berätta hur jag gjorde.

Förberedelser och förkunskaper

För att projektet ska lyckas krävs att skapa de rätta förutsättningarna, framförallt vad gäller förberedelser och förkunskaper. Jag tror inte att det går att sätta sig ner en dag och tänka att jag ska skriva en bok, börja fundera på vad den ska handla om och få den färdig på en månad. Förutsättningarna denna gång var att boken var ett beställningsverk från ett förlag enligt en viss mall med tydliga instruktioner. Detta sparade en hel del tid för jag behövde aldrig stanna upp och fundera över inriktning, stil, målgrupp, omfång eller försäljningsidéer. Allt detta var redan bestämt av förlaget. Jag hade till och med instruktioner om hur långa olika stycken skulle vara.

Kristina Svensson Att förlaget vänt sig just till mig för att skriva boken beror på att jag har förkunskaperna. Jag har i flera år bloggat från franska Rivieran och det var också via min blogg de hittade mig. Jag hade redan innan en bildbank med mer än 10 000 bilder samt många texter som passade.

Jag hade också en tajt deadline. Det vill säga förlaget gav mig oceaner med tid men jag hade mycket att göra det året och kunde bara avsätta en månad till projektet. Deadlinen hjälpte mig faktiskt en hel del. Jag har en tendens att ibland fastna och lägga flera dagar på att fila på ett stycke eller enstaka formulering. Något sådant navelskåderi hade jag inte tid med den här gången. Jag fick helt enkelt släppa olika funderingar, nöja mig med ”good enough” och gå vidare. Det är en väldig skillnad när man redigerar att tänka att ”idag ska jag höja nivån på det kapitel som är sämst” istället för ”jag ska fila på första kapitlet tills det är perfekt oavsett hur många månader det tar mig”. (Gissa om jag önskar att jag nått denna insikt för flera år sedan…)

Långt och detaljerat synopsis

Jag har alltid avfärdat synopsis som onödigt trams och tyckt att jag minsann kan hålla allt i huvudet. Men den här gången var jag tvungen att få synopsis godkänt av förlaget. Det var alltså bara att skriva ett. På första sidan skrev jag en tänkt baksidestext samt spaltade upp ramarna det vill säga sådant som inriktning, stil, målgrupp, omfång. Den sammanställningen sneglade jag på var och varannan dag under skrivfasen för att vara säker på att jag var på väg åt rätt håll. Själva synopsis skrev jag i två versioner. En kort som beskrev boken översiktligt och en längre där jag började skissa på hur ämnet skulle delas in i olika kapitel och vad som skulle ligga i dessa. Bokprojektet var en reseguide över Nice och kapitlen vara geografiska områden. Jag bläddrade i andra guideböcker, tittade på kartor och bestämde mig så småningom för lämpliga indelningar. Under skrivfasen delade jag senare upp ett kapitel som blev lite långt i två men i stort sätt bibehöll jag min ursprungliga plan.

att skriva När den grova strukturen var klar började jag lägga in namn på restauranger och sevärdheter som jag kände till i de olika områdena. Jag gick igenom min blogg och vad jag skrivit om Nice i mina ännu icke utgivna böcker från franska Rivieran. Jag lånade rätt friskt texter av mig själv. Bland annat slaktade jag en hel e-bok med praktiska tips. E-boken hade jag tänkt ha som gratis present till mina prenumeranter men nu hamnade den i Mitt Nice istället. Parallellt med detta kollade jag vad en del bloggvänner skrivit om Nice och efterlyste restaurangtips till höger och vänster. De flesta rubriker fick korta slarvtexter.

Så där höll jag på och duttade i åtskilliga månader, tjugo minuter här och en kvart där. Trots frustrationen att aldrig hinna med att ta ett samlat grepp växte synopsis.

Skriva på mobilen utnyttjar restid

Mitt i sommaren åkte jag ensam ner till Antibes för att skriva boken. Jag hade en månads obetald semester från jobbet, ett förskott från förlaget i samma storleksordning som en månadslön och ett fylligt synopsis. Jag bestämde mig för att koncentrera mig på ett område i taget. Varje område skulle ha en karta, en mapp med 8-10 bilder samt text. Jag började av schematekniska skäl bakifrån med det sista kapitlet. Jag skrev ut min karta, den aktuella delen av synopsis och satte mig på tåget till Ventimiglia (och kom faktiskt fram också). På tåget hann jag läsa igenom min text ordentligt och göra en lista med saker jag skulle kolla upp. Väl på plats gjorde jag återbesök på alla ställen jag skrivit om för att fräscha upp minnet, tog massor av foton, fikade och åt på så många ställen jag hann med samt kontrollerade att alla platser hamnat på rätt ställe i kartan. Det visade sig mer än en gång att Googles uppgifter om var olika saker ligger inte alltid stämmer. När jag kom hem hade jag en massa anteckningar som det tog mig ett par dagar att peta in i manuset.

Efter några resor till olika platser effektiviserade jag mitt antecknande. Istället för att skriva dem på lösa lappar skrev jag dem i mobilen i programmet Evernote. Varje morgon när jag satte mig på bussen in till Nice startade jag en ny anteckning. Ibland blev det bara stödord men så småningom började jag skriva in hela textstycken. Jag upptäckte att det var lättare att beskriva något om jag skrev ner det direkt efter upplevelsen istället för att vänta några dagar. Dessutom var det ett bra sätt att utnyttja restiden. Mer än en gång fastnade bussen i sommartrafiken och de två milen mellan Nice och Antibes tog ett par timmar.

ankbröst i Nice Varannan eller var tredje dag var researchdag det vill säga då åkte jag in till Nice. Där vandrade jag runt med kameran i någon udda del av staden eller provade restauranger. I plural. Mitt researcharbete var inte riktigt lika spartanskt som det är beskrivet i Resa & Skriva men det gällde ju att hinna runt.

Övriga dagar var skrivdagar. Dessa var också ganska strukturerade. Jag är piggast på mornarna och därför ägnade jag mornar och förmiddagar åt att skriva och redigera föregående dags texter. De texter jag knapprat in på mobilen var råtexter som jag nu fixade till för att de skulle bli bättre eller passa bättre in i boken. Eftermiddagar är inte min mest kreativa tid så dessa ägnade jag oftast åt annat. Exempelvis satt och trampade på en träningscykel samtidigt som jag läste någon guidebok eller liknande. Kvällarna ägnades åt bildbehandling och urval.

När jag for hem från Antibes skickade jag en länk till förläggaren. Den ledde till mappar med 500 bilder, kartunderlag och själva texten. Därefter tog förlaget vid för att förvandla manuset till en bok. Men det är en annan historia.

Mina tips för att skriva en bok på en månad

1) Öva
Detta var inte min första bok, snarare den sjätte jag skrev. Det går inte att komma ifrån att övning ger färdighet. Skriv mycket.

2) Förkunskaper
Det är mycket enklare att skriva en bok om ett ämne man kan och är intresserad av än en där researchen tar emot. Skriv om ämnen du gillar.

3) Synopsis
Det går fortare att skriva en bok om man bestämt i förväg vem man skriver till och vad boken ska handla om. Beskriv boken.

4) Skrivtid
Är du som jag och skriver bäst på mornarna? Avsätt då mornarna till det.

5) Mobilen
Visst är det pilligt att skriva på mobilen men praktiskt att kunna utnyttja exempelvis restid till att producera råtexter medan idén är färsk.

6) Deadline
Bestäm när manuset ska skickas till en utomstående och fördela tiden så att hela manuset blir jämnt genomarbetat. Höj lägstanivån.

Har du något eget tips? Något som funkat eller inte funkat för dig för att bli klar med ett manus snabbare? 

Skriv en bok på en månad – så gjorde jag
Dela vidare
Kristina Svensson
Vetenskapskommunikatör, föreläsare och författare som är aktuell med böckerna Författarboken och reseguiderna Mitt Nice och Mitt Provence. Försöker också få fason på presentboken Strövtåg runt Antibes.

Blir på bra humör av gott kaffe, kameran och färgglada nagellack.

Dela gärna inlägg som du gillar eller varför inte prenumerera på info om nya böcker.
Taggar:                             

11 reaktion på “Skriv en bok på en månad – så gjorde jag

  • 10 mars 2015 kl. 17:59
    Permalänk

    Bra inlägg! Delar av arbetssättet du beskriver påminner ganska mycket om hur jag skrev Den snälla företagaren: jag hade en massa material som jag hade samlat på mig under flera år, jag gjorde ett synopsis, jag petade in materialet på rätt ställen i mitt synopsis och byggde sedan ut texten bit för bit tills det blev en bok 🙂

    Jag gillar också att effektivisera genom att använda restid. För min egen del skulle jag dock vilja byta ut tips 5 om mobilen mot tipset ”Ha en lätt dator som du orkar ta med dig överallt” Jag sitter ofta och skriver på tåget, men jag orkar inte med mobilpillet 🙂

    Svar
    • 10 mars 2015 kl. 18:08
      Permalänk

      Tack Jenny! Vad kul att höra att fler har liknande upplevelser. Jag skulle också kunna skriva ett inlägg om hur man verkligen inte inte inte inte ska göra. Men jag hoppas istället begrava det minnet.

      Mja, jag håller bara halvvägs med dig. På tåg föredrar jag absolut datorer och har alltid premierat lätta datorer (även på den tiden när de lätta datorerna var ett udda fenomen som kostade 40 papp). Men jag tycker det är svårt med datorer just på bussar. Om du får stå, vilket man tyvärr är tvungen att göra ibland, så har man ingenstans att göra av datorn. Jag övervägde om jag skulle skaffa en padda av något slag innan jag åkte men det blev aldrig av och efter ett tag fick jag faktiskt upp farten i skrivandet på mobilen. Nu antecknar jag alltid på mobilen på möten (vilket du kanske har sett :-)). Det kanske ser lite udda ut men med lite (mkt) vana fungerar det.

      Svar
  • 11 mars 2015 kl. 07:48
    Permalänk

    Jätteintressant! När man lär sig snabbläsningsteknik brukar en av uppgifterna vara att läsa en relativt tjock bok på en timme. Det finns en teknik för detta och det är förvånande vad mycket man har fattat av innehållet efter en så kort tid. (Det är naturligtvis inget man bör ägna sig åt om vi talar om skönlitteratur, jag tänker på fackböcker och liknande). Men min poäng är följande. Efter att ha läst på det sättet i en timme så är man alldeles slut i huvudet. Man klarar definitivt inte att läsa åtta böcker på det sättet under en dag. Hur slut var du efter din bravad? Skulle du kunna skriva , säg, fyra-sex böcker på det sättet under ett år?

    Svar
    • 11 mars 2015 kl. 08:01
      Permalänk

      Hej Holger,

      Tack för att du delar med dig av denna intressanta reflektion!

      På din fråga så är svaret: tveksamt. Det skulle möjligen gå om jag bara skulle skriva böcker i likartade ämnen och om utgivningen av böckerna var helt outsourcad så att jag bara skrev. En grundförutsättning för att jag fick ihop Mitt Nice på en månad är att jag hade så mycket bakgrundskunskaper inklusive 10 000 foton sedan tidigare. Och den kunskapen måste ju också förvärvas någon gång. Och för att ta riktigt bra foton måste man invänta rätt väder och ha gott om tid.

      Däremot kändes faktiskt inte skrivschemat särskilt pressat när jag var där, tvärtom kändes det som rena semestern jämfört med månaderna före och efter (säger nog iofs mer om hur jag jobbade före och efter….). Jag hann ju både träna och laga mat vilket jag inte gjorde varken före eller efter. Så för mig var det ett vilsamt avbrott då jag bara gjorde en enda sak, något som jag dessutom hade full kontroll över. Så kanske skulle jag kunna skriva ett par böcker enligt samma schema, så länge jag håller mig till ämnen jag kan.

      Svar
  • 11 mars 2015 kl. 12:12
    Permalänk

    ett mkt uppmuntrande inlägg, tack. man blir inspirerad till att få tummen ur och producera. blir lite avis när jag läser, swischa runt i nice o antibes, äta sig runt stan, mm. känns som ett liv som kunde vara jag men som i dagsläget känns avlägset.

    det jag reflekterar över är om det passar facklitteratur bäst. facklitt e ofta just sådär perfekta utmaningar att sätta tänderna i, snabbt, skoningslöst med högsta energikapitalet som insats. skönlitteratur är lite mer kontemplerande, avvaktande och gjort för eftertanke. vilket gör processen långsammare.

    men jag ska faktiskt pröva ditt koncept på en ”helt vanlig” skönlitterär bok och se om det funkar. tack för bra info och inspiriation.

    bielkevonsyow

    Svar
    • 11 mars 2015 kl. 12:33
      Permalänk

      Gör gärna det, testa alltså. Och berätta sedan om du tyckte det fungerade eller ej. För vad som är bästa metoden varierar från författare till författare. På söndag publicerar jag exempelvis på dinbokdrom.se en text av en författare som körde fast och fick slänga sitt synopsis.

      Svar
  • 12 mars 2015 kl. 13:16
    Permalänk

    Förvånande att höra att du hade skrivit en bok på en månad, Kristina, men härligt!

    Vet att det är fullt möjligt, eftersom jag producerar flera böcker per år, och gör grundlig research för dem. När väl förarbetet är gjort är det bara att skriva på, inga problem.

    Lycka till med nästa bokprojekt!

    Kram Kim 😀

    Svar
    • 12 mars 2015 kl. 16:52
      Permalänk

      Haha, ja du känner ju mig Kim och vet att de flesta av mina böcker är då alls inte skrivna på en månad utan snarare har jag suttit och filat på fem i en herrans massa år. Men hade jag bestämt mig lite tidigare vad de skulle bli – och hållit fast vid den planen – hade det gått betydligt fortare för mig. Men man lär så länge man lever.

      Kram!

      Svar
    • 20 december 2016 kl. 07:01
      Permalänk

      Ah, strukturen. Det är det som tar tid. Jag har ett halvskrivet blogginlägg någonstans om hur mycket arbete jag lagt på strukturen på en kommande bok Mitt Provence. Jag höll på i månader och sorterade hur området skulle delas upp. Lycka till och kul att du var här och läste!

      Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *