Förra året sammanfattade jag Forum för Forskningskommunikation så här (för mig själv): det är bara att köra ”sök och ersätt” på min kurs Nå ut med din bok och byta ut ordet ”bok” mot ”forskning”. Det vill säga, det var inte så mycket som var nytt för min del utan behållningen av konferensen var att träffa kollegor. I år har jag skrivit en längre sammanfattning. Det kan vara ett tecken på att innehållet var mer relevant, eller bara att jag lyssnade mer uppmärksamt. Det var i så fall en bedrift med tanke på kafferansonen. Eftersom jag deltog i en extra workshop på förmiddagen var jag på plats 10-18. Under den tiden serverades en enda kopp kaffe. Som tur var ligger Draken där vi höll till i ett område med många näringsställen. Lunchpausen var dock såpass kort att det fick bli Burger King på Järntorget. Den indier jag siktade på först hade nämligen stängt för renovering.

gbg-05

Nu var det inte gnäll över skräpmat detta skulle handla om, utan jag skulle presentera dagens viktigaste aha-upplevelser för min del. Listan baseras på mina egna tweets och är därmed en aning stoplig För den som vill ha en övergripande koll på dagen rekommenderar jag att leta upp filmerna.

vetfestfff-56

Forum för forskningskommunikation är en branschkonferens för kommunikatörer vid universitet. Det är en del av Göteborgs vetenskapsfestival.

Tydliga mål krävs för att kunna utvärdera

En grundförutsättning för att kunna utvärdera sin forskningskommunikation är att man har satt upp tydliga mål och vet vem eller vilka som är målgruppen. Man måste kunna svara på: vad vill vi uppnå? Ofta är målen med vetenskapskommunikation alldeles för fluffiga för att det ska vara utvärderingsbart. ”Öka kännedom om” är lite blaha blaha.

Workshopen Evaluating Science Communication Impact kändes som en snabb uppfräschning av mina kunskaper om utvärdering i social sciences. Mer än en gång satt jag med en känsla av déjà vu tillbaka till min utbildning i Science Communication i Wales. Vi tragglade också sådant här vill jag minnas.

img_20180423_162459

Några saker jag antecknade var att fördelen med en enkät jämfört med intervjuer är att när du väl gjort en bra enkät kan du återanvända den många gånger. En bra enkät ska ha ett neutralt mitten-alternativ på alla skalor, ha så få obligatoriska frågor som möjligt, alltid ha med ett ”vet ej” alternativ samt alltid pilot-testas. Särskilt ja/nejfrågor kräver omsorg i formuleringarna.

Föreläsaren Dr. Eric Jensen förordade också att man alltid frågar samma individer före och efter aktiviteten. Mätningen ska vara hur mycket varje individ har förändrat sina svar. Annars får man svar som baseras på ”allt som hänt i personens liv” snarare än ”de intryck vederbörande fick på din aktivitet”. Detta återkom senare under dagen i en helt annan dragning. Med öppna frågor svarar personen utifrån vad som är aktuellt i deras liv.

Kommunicerar vi till rätt personer?

Nästa aha-grej var statistik från den tyske professorn Alexander Gerber vars föredrag hade titeln The Third Generation of Science Communicators: Fixing the Triple-disconnect between scholarship and practice. Han inledde med att prata om vikten av att det finns vetenskapskommunikatörer för att motverka fake news. Vi kämpar i motvind då känsla alltid slår fakta. Det gör det svårt att argumentera emot när någon kändis säger att jag behöver ingen fakta, jag har mitt bevis för att vaccin orsakar autism. Han heter xx. Detta tillsammans med bild på sagda kändis med gulligt barn.

vetfestfff-23

Över till statistiken. Det visar sig att det mesta av forskningskommunikationen riktar sig till forskningsfinansiärer, inte till allmänheten. Vilket är helt bakvänt då det är allmänhet och politiker som behöver få redan på vad forskning är för något, och ta till sig nya rön.

vetfestfff-26

Jag kände mig en aning träffad där eftersom vi i Medtech4Health i vissa kanaler mest kommunicerar för Vinnova och våra kollegor. Vi har dock andra kanaler där vi försöker nå helt andra målgrupper. Framförallt reser vi runt mycket i Sverige och talar med människor. Vi är också på gång att göra mer material som riktar sig till allmänheten.

vetfestfff-25

Matnyttiga tips från KIT om video

Under eftermiddagen fanns det tre parallella spår. Eftersom vi i Medtech4Health är på gång att göra en del videofilmer valde jag: Nå ut brett med forskning genom
korta klipp på sociala medier med Peder Bonnier. Han är vd och medgrundare till KIT. Jag är mycket glad över mitt val, även om åhörarna i de andra spåren också verkade nöjda.

Det var extremt mycket som jag tyckte var matnyttigt och därmed twittrade jag som en gnu under KIT-presentationen. På grund av batterisituationen bytte jag med jämna mellanrum mobiltelefon och därmed twitterkonto. Möjligen blev det en smula förvirrat om det var någon som följde min rapportering.

vetfestfff-14

Det hela handlade om KITs samarbete med Stiftelsen för Strategisk Forskning. De senare bekostar en (deltids ?) vetenskapsredaktör hos KIT. Hela redaktionen jobbar helt fristående, men tack vare detta stöd har de en avdelning med forskning. Redaktionen får en del tips från Stiftelsen för Strategisk Forskning men de väljer sina uppslag själva utan inblandning från sponsorn. På förhand gjorde de upp om att det skulle handla om forskning, inte coola gadgets eller experiment, för det finns redan så många sajter av denna typ. De ville också fokusera på Sverige och naturvetenskap. Målet var att nå ut brett och helst till the lost generation, kvinnor 24-44 år. Därför skulle de använda korta videoklipp och sociala medier. Det vill säga KIT producerar redaktionellt material, mest videoklipp på 1-3,5 minuter.

Samarbetet inleddes i augusti och de har hittills haft 2 miljoner visningar på de korta videoklippen de släpper i sociala medier. De klipp som tar fart får 40 000 visningar inom 24 timmar. Detta är särskilt imponerande då de bara satsar på organisk spridning, de betalar aldrig för att de ska synas utan det är enbart genom att göra så bra material att folk väljer att dela det, som det sprids.

Noggranna analyser om vad som får mest spridning

De lägger desto mer tid på att analysera vad som fungerar och att anpassa sina klipp därefter. Exempelvis vet de att de har nio sekunder på sig att fånga tittaren. Detta gäller Facebook och liknande ställen där filmen börjar spelas automatiskt. På dessa ställen måste filmerna vara textade. 97% ser filmerna i tyst läge. På YouTube däremot är detta inte lika viktigt, de som kommer dit har gjort det visa sök och de klickar för att starta filmen. Det gör att de har ett större åtagande att verkligen titta och ge materialet en chans.

Förutsatt att filmen fångar intresset under de första nio sekunderna finns utrymme för en någorlunda grundlig förklaring. Tempot kan vara lägre för vetenskap än för mat-videos och andra ämnen som KIT arbetar med. Filmen får gärna andas framtidsoptimism. Allt material görs antingen kvadratiskt eller 9:16, aldrig 16.9.

Deras mätinstrument kallar de story engine och har 17 mätpunkter. Det kan vara saker som tonalitet, rubrik och produktionstyp. Ur denna vet de att förklarande artiklar underpresterar medan rapporter från fältet går bra. Humor funkar alltid. Med hjälp av denna försöker de förpacka varje grej så bra som möjligt. Paketeringen är allt.

Algoritmerna i sociala medier gör att spridningen blir demokratiserad. Materialet för den spridning som paketeringen förtjänar. Motsatsen är att förr var det människor som bestämde hur många läsare en artikel skulle få. Lades den på förstasidan på DN fick den fler läsare än om samma text placerades på sidan femton i lokaltidningen.

img_20180423_183714-01

KIT har en produktionspolicy som bland annat stipulerar att de struntar i alla pressmeddelanden. De har gått på nitar i det förflutna och går direkt till källan. De gör också en bedömning om resultatet är trovärdigt. En varningsklocka är om resultaten är spektakulära. Oftast byggs kunskapen på etappvis. De väger även in vem som bekostat studien och hur det kan ha påverkat resultatet.

Till min att göra-lista

Den avslutande paneldiskussionen såg jag bara delar av. Vid det laget fixade inte mina lungor den dammiga luften inne i salongen längre, utan jag fick retirera. Jag hann anteckna att det kan vara klokare av universitet att skanna av och se vilka podcast som har stor publik och gästa dem, istället för att varje lärosäte startar en egen med få lyssnare. Det är ett råd som även fungerar i bokbranschen.

vetfestfff-05

Dagen avrundades med mingel och en äppelmust som såg riktigt god ut men som jag aldrig vågade prova. Allergier är skräp och pollensäsongen vidrig. Nästa år tror jag att jag ska följa konferensen via nätet från björkfria nejder.

Till min att göra-lista lägger jag.

  • Stryk fluff ur kommunikationsmålen för Medtech4Health
  • Se över slutenkäten från projekt med utgångspunkt i uppfräschningen av kunskap.
  • Sprid att algoritmer är demokratiska och ger materialet den spridning förpackningen förtjänar.
Antecknat från Forum för Forskningskommunikation 2018
Kristina Svensson
Vetenskapskommunikatör, föreläsare och författare som är aktuell med böckerna Författarboken och reseguiderna Mitt Nice och Mitt Provence. Försöker också få fason på presentboken Strövtåg runt Antibes.

Blir på bra humör av gott kaffe, kameran och färgglada nagellack.

Dela gärna inlägg som du gillar eller varför inte prenumerera på info om nya böcker.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.