– Håll armarna om huvudet när ni trillar av.

– I mitten och närmast bergen går det strömmar ut till havs, ni märker att ni hittat dem om ni paddlar inåt land och bara åker bakåt. Försök paddla åt sidan eller åk med ut på havet och runt.

– Ligger ni för långt fram dyker brädan ner i vågen och det blir torktumlare. Ligger ni för långt bak så slår den upp i huvudet.


Surfsessionen inleddes med säkerhetsgenomgång inomhus. Den gjorde mig inte ett dugg mindre nervös. Lagom darrig gick jag ut och tilldelades en våtdräkt, handskar, skor och huva. Våtdräkterna verkar vara gjorda i one size fits none. Men det var bra uppvärmning att kränga sig i den. Pulsen steg ännu mer när jag skulle dra på den klaustrofobiskt trånga luvan. Väl inpaketerade vandrade vi ner till havet. Det stora, vidsträckta och vilda. Det med alla vågorna. Bra förhållanden sa surfentusiasterna medan jag önskade något annat än 18 m/s för min premiär.

Min snygga gröna bräda fick stanna hemma på campen, den är tydligen ingen nybörjarbräda. Lånebrädorna var vita och en av lärarna visade hur man gör för att hoppa upp på dem. Vi som var nybörjare övade på detta en stund på torra land (denna övning avslöjade exakt hur stel och osmidig jag är…).

Punkten jag fasat för kom närmare och närmare. Jag stod i vattenbrynet och såg på de höga vågorna och funderade på om det verkligen verkligen var nödvändigt att ge sig av ut. Jag har aldrig någonsin ens övervägt hoppa i vattnet när det är ens hälften så höga vågor. Men jag är ju envis och tänkte jag skulle prova i alla fall. Gick ut några steg och nu var det tänkt att man skulle lägga sig på brädan och paddla ut. Men lägga sig med huvudet rakt mot vågorna – nä det vågade jag inte. Sedan en crawlkurs för några år sedan får jag panik om jag får vatten i ansiktet (typ vågstänk eller huvudet under vattenytan) – snacka om begränsande för en surfkarriär!

Jag promenerade istället med brädan. Dumt! Den är ostyrlig, otymlig och tung. Armarna blev snabbt gele. Sedan kom det en våg farande och plockade raskt med mig en bra bit inåt land, ungefär samma sträcka som jag mödosamt tagit mig utåt. Mitt mål var att ta mig ut till de vitvågor som de rara ledarna pekade ut, vända brädan, försöka hoppa upp på den, och sedan paddla som fasen (med vattenfyllda handskar som vägde ett ton) i hopp om att surfa inåt liggande på mage.

Efter att jag (efter någon timme? timmar?) givit upp surfandet för dagen tog jag badkameran i näven för att gå ut och fotografera de andra i gruppen. Lämnade luva och handskar i land. Sedan kom den här vågen och jag kan berätta att 8 gradigt vatten är riktigt kallt.

Jag vann en surfbräda och en surfresa med Lapoint till Norge av Binero på WebCoast. För att se alla inlägg från resan, klicka här.

 

Kristina Svensson
Första surfsessionen
Märkt på:

Kristina Svensson

Vetenskapskommunikatör, föreläsare och författare som skriver om strövtåg och smultronställen i Sverige och Frankrike. Blir på bra humör av gott kaffe, kameran och färgglada nagellack. Gillar du något, dela det vidare eller skriv en rad. Glöm inte att prenumerera på info om nya böcker.

2 reaktion på “Första surfsessionen

    • 3 juni 2011 kl. 09:30
      Permalänk

      Thanks! Do not look forward to entering the water again.

      Svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.