Hoppa till innehåll
Kristina Svensson

Kristina Svensson

vetenskapskommunikatör – föreläsare – författare

Meny

  • Nypublicerat
    • Mina kalenderbilder
  • Böcker
  • Pressrum
    • Pressbilder
    • I media
    • Kontakt
  • Om Kristina Svensson
    • Kontakt
    • FAQ
    • Prislista
    • Integritetspolicy
  • Prenumerera

mina böcker

Mina krönikor i Mölndals-Posten finns nu som e-bok

Goda nyheter för alla som är nyfikna på de krönikor som jag skriver i Mölndals-Posten men inte har tillgång till tidningen. Nu finns elva krönikor samlade i en e-bok.

Kristina Svensson 22 december 201223 oktober 2015 bokbranschen, nyheter Inga kommentarer Läs mer

Välkommen!

Detta är vetenskapskommunikatören, föreläsaren och författaren Kristina Svenssons hem på nätet. Jag blir på bra humör av gott kaffe, av rimfrostiga träd och färgglada nagellack. Syns emellanåt i Mölndal, Funäsfjällen eller Antibes.

Kika runt på min sajt eller mina olika bloggar, välkommen!

/Kristina

Nya böcker-mejl

Vill du ha ett specialskrivet mejl när nästa bok går att beställa?

Nypublicerat med och av Kristina Svensson

Nybloggat

Kika in för senaste texter och bilder i mina olika kanaler.

Läs mer

Arkiv

Brev om nya böcker (ca 1 ggr/år)

Instagram

kristinahsvensson
Hade jag otur igår? Jag tog en lunchpromenad och Hade jag otur igår? Jag tog en lunchpromenad och mötte många som var ute i samma ärende. Ingen hejade. Jag försökte heja på alla och fick oftast svar, ibland med lite förvånade blickar. Förr skulle inte jag hejat heller men åtskilliga mil i fjällen och Frankrike har ändrat mina vanor. I Frankrike är man gravt oartig om man inte klämmer fram med Bonjour i tid och otid. (Man kommer å andra sidan rätt långt med detta ord och behöver inte kunna så värst mkt mer franska om man inte vill). I fjällen hejar alla alltid (utom vecka 9). Detta år har hejandet ofta utvecklats till små pratstunder. På behörigt avstånd förstås men ändå, äkta samtal utan dator. Fram för mer hejande!
För tusen år sedan var det högsta mode bland ö För tusen år sedan var det högsta mode bland överklassen att bekosta ristade stenar. Dessa placerade vid viktiga färdleder, ungefär som reklamen på lador längs motorvägar i nutid. En del runstenar står även idag vid slingriga vägar, andra har numera hamnat mitt i skogen då vägarna flyttats. Stenarna fungerade som arvsdokument. Kors visade att man anammat den nya religionen. Många stenar finns kvar, särskilt i Täby-Vallentuna. Det går till och med att följa en del familjer i flera generationer. En hel del stenar har dock förekommit. Men när jag ser dessa tänker jag på hur otroligt fantastiskt det är att hällmålningarna i Härjedalen finns kvar. De är bara målade, ej ristade och dubbelt så gamla, kanske ännu äldre.
Vem släckte den stora lampan innan jag hann ut på långpromenad? Jag skulle bara... och sedan ta en riktig långpromenad. Nåväl. Nya tag imorgon!
Saffransost. Flipp eller flopp? Jag funderar fortf Saffransost. Flipp eller flopp? Jag funderar fortfarande på saken. Jag har en hel burk med köpepepparkakor att tugga i mig i utvärderingssyfte och spår att jag halvvägs ner i burken kommer att kunna ge ett bättre besked om mjukost med saffran är det bästa sedan skivat bröd eller om det är något man bör göra omvägar runt. Tipset att köpa saffransost hittade jag på Twitter för ett par veckor sedan. Pepparkakorna köpte jag igår. Det fanns många sorter att välja på och jag var på väg ta en annan burk när jag såg de stora lapparna att vissa sorter var fria från palmolja. Bytte raskt till en sådan burk. Däremot missade jag att köpa grönkål. Det ska man visst göra extra mycket i år då odlarna inte kan sälja till julborden. Det är mycket att hålla ordning på i butiken så att man röstar rätt med fötterna.
När snölängtan slår till får man ju glädjas När snölängtan slår till får man ju glädjas åt att hitta en liten smula rimfrost. Eftersom boken nu är i tryck har jag som synes lämnat datorn. Iaf temporärt. Här lite annat jag ska ta tag i nu. Trevlig helg!
Dags för ett livstecken från bildredigeringskoma Dags för ett livstecken från bildredigeringskoman... Först och främst: tack för glada tillrop och erbjudande om hjälp. Jag har nu lärt mig mer om bildredigeringens ädla konst tack vare tips från Instagram-följare och andra (samt har fått tips på saker att lära mig för framtiden). Posten behagade också idag leverera ett fysiskt provtryck från @bullsgraphics.se. Summa summarum: jag har nog generellt gjort mina bilder en aaaning ljusa. Men vi talar om små marginaler och boken var fullt tryckbar i förra veckan. Jag ångrar att jag inte stod på mig och sa att vi skulle trycka den i dåvarande skick istället för att börja fippla om bilder i blindo. Bilden som pryder detta inlägg är inte från idag. Den har snarare tio år på nacken. En av bilderna från samma serie är den första bilden på min reseblogg. Rubriken är "tomte på tur" och det är ett av de kortaste inläggen på bloggen. Men man måste börja någonstans. Den filtade tomten är inte det jag vill fästa uppmärksamheten på egentligen (jag har så många snyggare tomtar med gutefårslockar som skägg). Det är de enorma kristallerna. Alla som följer mig vet att jag är svag för rimfrost. Detta är de största kristallerna jag sett!
Hur mycket bildredigering är lagom? Det beror på Hur mycket bildredigering är lagom? Det beror på syftet med bilderna. Här på insta är det ofta gångbart med extra mycket av allt. Ibland blir det ett filter för mycket så att bilden ser konstlad ut men oftast försöker jag ge en lätt tillsnyggad version av verkligheten. Till mina böcker brukar jag vara mer försiktig med redigeringen. Det vill säga jag lägger ner mer tid, men målet är att det ej ska synas. Ibland får jag höra att bilderna är för mörka och ibland för bleka. Denna gång är de för bleka. Inte alla men hälften ungefär. En del kan jag förstå och åtgärdade snabbt (några hade av okänd anledning tappat färgen längs vägen). Men i de flesta fall förstår jag inte varför och har därmed svårt att fixa. Så trycket av boken är försenat i väntan på att jag ska få ett provtryck och jämföra bilder. Det är dels bilder jag lagt ner mkt tid på för att de ska bli lagom, samt några där jag snabbt dragit i alla spakar och överdrivit rejält. På datorn ser de för gräsliga ut men det är möjligt att det blir bättre i tryck. Collaget här är en skärmdump från bloggen där jag publicerat en rejäl hög med morgonbilder. Njut av dem i väntan på boken.
Hej! Jag heter Kristina och jag lider av hemlängt Hej! Jag heter Kristina och jag lider av hemlängtan. Vill höstpyssla: handla amaryllislökar, tända stearinljus och sova i min egen säng. Mitt hem är en BR i Mölndal. Renoverat hela själv. Lgt ligger i ett 1950-talshus där jag delar ventilation med grannarna. En granne hanterar sina problem genom att röka var fjärde timme. Dagtid utomhus (tackar) men ett bloss vid midnatt och ett runt 04 på balkongen. Inte varje natt, men tillräckligt ofta för att jag skulle uppvisa flera symptom på störd nattsömn senast jag var hemma (man kan drabbas av i princip allt, därav att det är en sådan populär tortyrmetod att hålla fångar vakna). Så jag vågar inte åka hem. Personen ifråga hävdar att hen fått sitt beteende godkänt av föreningens ordförande. Passiv rökning anses såpass farligt att det är förbjudet i busskurer så hur det kan vara lagligt i sovrum är ett mysterium. Sedan är det inte tillåtet att störa sina grannar. Dessutom är det fritt fram för alla föreningar att införa egna trivselregler. Det är inte mer komplicerat att få bort rökning än ludd i tvättstuga (ok, det kan ju emellanåt vara ganska svårt). Det finns föreningar som varit helt rökfria i tio år. Allt går om man vill! Ledord: vill. Häromdagen fick jag ett sms att min brandvarnare varnade för lågt batteri. Ni vet ett sådant där jättetrist pipande som pågår dygnet runt. Jag svarade blixtsnabbt att jag skulle byta batteri direkt när jag kom hem och frågade när är det möjligt att återvända? Tror ni jag fick svar? Nej. Total tystnad. Vad är värst? Tystnad eller förslaget att flytta som är den enda reaktionen jag fått från styrelsen hittills. Det betyder att de föreslår att jag ska lura på någon aningslös köpare en lagerlokal med "sanitär situation", alternativt ljuga. IG varnar för att detta blir för långt så jag kan inte skriva om mina planer för framtiden. Men de involverar plakat och slagord samt tält i Mölndal. Plockar istället fram ett fin-fint porträtt taget i mitt vardagsrum av begåvade @johgus84. Det var en riktigt rolig dag när vi byggde om vardagsrummet till fotostudio och lekte med Johans blixtar. Fler sådana roliga dagar tack + ostörd nattsömn. Det önskar jag er alla! PS! Brandvarnaren är tystad.
Ladda mer... Följ på Instagram
Tweets by @KristinaHSvens
KristinaSvensson.se
Upphovsrätt © 2020 Kristina Svensson. Drivs med WordPress. Tema: Spacious av ThemeGrill.
  • Hem
  • Nybloggat
  • Mina böcker
  • Kontakta Kristina Svensson
  • Smultronställen