Sören Bondeson är lärare på skrivkurser och har skrivit Konsten att döda med undertiteln Så skriver du en kriminalromanI boken berättar Jens Lapidius, Åsa Larsson och Tove Klackenberg om deras vägar till skrivandet, hur de jobbar med karaktärer med mera. Intressant läsning även om jag inte hann igenom hela boken innan det var dags lämna tillbaka den till biblioteket. Det kapitel jag läste först var det sista, Tankar om förlag och bästsäljare. Informationen nedan är hämtad ur det kapitlet.

Refuseringar, royalty och följebrev

Sören Bondesson Konsten att döda Refuseringar hör till författandet enligt Sören Bondeson. När förlag får manus delas de upp i tre högar; ej utgivning, kan vara intressant och intressant. 90% hamnar direkt i högen med ej intressant och får standardrefusering. Enligt Sören Bondesson görs inga misstag där utan dessa böcker är helt enkelt inte tillräckligt bra för att ges ut. Han räknar in de manus han själv skrev i början av sin karriär dit.

Det är bland de sista 10% som läses av redaktör eller en utomstående lektör som misstag görs och blivande bästsäljare refuseras av misstag. Får du ett längre refuseringsbrev med synpunkter på ditt manus  har det fallit i den sista gallringen och då kommer du enligt Sören Bondeson förr eller senare att hitta ett förlag.

Här gör jag en liten utvikning. Bodil Malmsten berättar i sin bok Så gör jag hur hon blev antagen av Gerard Bonnier trots att lektören avrådde utgivning av hennes dikter. Kan också tipsa om mina egna teorier till varför bra böcker blir refuserade.

Ska man skriva ett följebrev när man skickar in sitt manus? Enligt Sören Bondeson är det helt meningslöst eftersom bokförlag inte är några modellagenturer. Jag har dock läst motsatt råd på andra håll och med tanke på att ett utgivningsbeslut till stor del är ett ekonomiskt beslut så kan allt som kan bidra till att förlaget ser möjlighet att tjäna pengar på din bok vara av intresse.

Blir boken antagen så får du ett garantihonoar, det vill säga ett förskott på försäljningen. Det får du behålla oavsett om hela upplagan säljs eller ej. En vanlig upplaga för en deckardebutant ligger på två- till tretusen exemplar. Royaltyprocent ligger vanligtvis på 28% för skönlitteratur och 18% för facklitteratur av f-priset. F-priset är det pris som bokhandeln betalar för boken. Om det ligger på 150 kronor får författaren 40 kronor per bok (som räknas som näringsinkomst och ska skattas på).

Det kan ta ett år från det att boken antas tills den kommer ut på det stora förlaget. Stora förlag har muskler att sätta in det stora marknadsföringsmaskineriet. De laddar dock inte kanonerna för varje bok utan strategin är att satsa stenhårt på max tio böcker varav minst nio är skrivna av etablerade författare.

Sören Bondeson skriver att han efter tio år med förhoppningsfulla författarambitioner kunde tapetsera en mindre toalett med refuseringsbrev. Min kollega Annika Bengtsson har liknande erfarenheter, läs hennes intressanta text om Refuseringar på Egenutgivarnas sajt.

Edit juni 2015: Sören Bondeson är intervjuad i #författarboken – från idé till releasefest där det finns mycket mer info om förlag, refuseringar och royalty.

Sören Bondeson om refuseringar
Dela vidare
Kristina Svensson
Vetenskapskommunikatör, föreläsare och författare som är aktuell med böckerna #författarboken - från idé till releasefest och reseguiden Mitt Nice. Försöker också få fason på presentboken Strövtåg runt Antibes.

Blir på bra humör av gott kaffe, kameran och färgglada nagellack.

Dela gärna inlägg som du gillar eller varför inte prenumerera på info om nya böcker.
Tagged on:                     

4 thoughts on “Sören Bondeson om refuseringar

  • 29 december 2012 at 12:30
    Permalink

    Intressant att du hittat Sören Bondesson. Jag har gått ett par skrivarkurser för honom, och jag tror han vet rätt väl vad han talar om. Håller dock med om att han kan ha underskattat följebrevets betydelse idag.

    Reply
    • 29 december 2012 at 16:28
      Permalink

      Aha, du är en av dem som gått kurs för honom. Jag har hört många som läst hans böcker eller gått kurser för honom och har fått ett positivt intryck. Sedan verkar det vara mycket tycke och smak i bokbranschen och följebrev eller ej är nog en av dessa områden där det råder delade meningar. Jag gissar att en del förläggare struntar helt i dem medan andra läser dessa först. Personligen lutar jag dock åt att det blir viktigare och viktigare med bra följebrev. En bokutgivning är en ekonomisk investering och jag misstänker att en person med karisma, stor mediepotential, ytterligare tio böcker på gång och beredd att själv lägga mycket arbete på marknadsföringen har har större chans att bli utgiven än en introvert person som inte kan stava till författarplattform. På så sätt är det nog inte så dumt att jämföra förlag med modellagenturer faktiskt.

      Reply
  • Pingback: Refuseringar… | Debutantbloggen – Rebecka Edgren Aldén

  • Pingback: Refuseringar… | Bloggen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *